Kursplan

Delegering av politisk makt: Från folket till folkvalda representanter

Kurs
SK1215
Grundnivå
7,5 högskolepoäng (hp)

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2024/54
Ikraftträdandedatum
2024-09-02
Beslutsdatum
2024-06-20
Gäller från termin
Höstterminen 2024
Beslutsfattare
Statsvetenskapliga institutionen

Kursens moduler

Grupparbete, 2,5 Högskolepoäng
Hemtentamen, 5 Högskolepoäng

Inplacering

Kursen är en valbarkurs inom Statsvetarprogrammet. Kursen kan även läsas som fristående kurs. Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt i minst 45 hp i samhällsvetenskapliga ämnen. Därutöver krävs 15 hp genomgångna kurser i samhällsvetenskapliga ämnen eller motsvarande. 

Innehåll

Kursen introducerar centrala teoretiska perspektiv på demokratisk delegering och hur denna delegering i praktiken går till i olika politiska system på global, nationell och regional nivå. Huvudfrågeställningarna är: Vilka är de generella problemen med att delegera makt? Vilka är konsekvenserna av olika sätt att delegera makt? Vilka lösningar finns på delegeringens dilemman?

Den första delkursen fokuserar främst på den första länken i delegeringskedjan: från medborgarna till valda representanter. Kursen innehåller moment som behandlar delegationskedjans institutionella förutsättningar (såsom valsystem och valadministration), inblandade huvudaktörer (såsom partier, kandidater och väljare) och grundläggande mekanismer (nomineringar, demokratiska val och regeringsbildning). Med utgångspunkt i olika demokratimodeller och modeller för delegering diskuteras normativa och institutionella grundförutsättningar för en fungerande representativ demokrati. En stor del av kursen ägnas åt att kontrastera grundläggande principer för delegering mot aktuell forskning om olika länders lösningar på delegeringsproblematiken.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • Ge exempel på empiriska resultat från aktuell forskning om aktörer och institutioner med relevans för maktdelegering från medborgare till valda representanter.
  • Redogöra för centrala teorier om och perspektiv på demokratisk delegering av makt.
  • Förklara hur teorier om delegering av politisk makt kan användas för att kartlägga och belysa överföringen av makt från medborgare till valda representanter.

Färdigheter och förmåga

  • Identifiera problem och ge exempel på lösningar i fall som rör delegering av makt från medborgare till valda representanter. 
  • Självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering. 
  • Uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig svenska.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • Värdera och kritiskt granska de olika forskningsdesign och forskningsmetoder för studiet av delegering från folket till valda representanter som presenteras i kurslitteraturen och på föreläsningar.
  • Försvara och kritisera olika institutionella lösningar på delegeringens problem

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: svenska

Kursen ges på svenska men föreläsningar och litteratur på engelska kan förekomma.

Examinationsformer

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska grupparbeten och obligatoriska seminarier samt genom en avslutande hemtentamen.

Det är inte tillåtet att diskutera svar och/eller utforma svar på hemtentamen i samarbete med andra personer. Hemtentamen är en individuell examinationsuppgift.

Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

Student som inte kunnat närvara vid det obligatoriska momentet kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs. (HF 6 kap 21 §)

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Detta får inte strida mot (HF 6 kap 21 §).

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För godkänt (G) på hela kursen krävs godkänt betyg på alla kursmoment.

För att få betyget väl godkänt (VG) på hela kursen krävs ggodkänt betyg på grupparbeten och seminarier samt väl godkänt på hemtentamen.

För ett godkänt betyg (G) ska studentens arbeten uppvisa en förmåga att koppla teoretiska analyser till praktiska resultat, en självständig analytisk förmåga och att de skriftliga uppgifterna uppfyller grundläggande akademiska krav när det gäller struktur och språk. För ett väl godkänt betyg (VG) ska studentens arbeten uppvisa en mycket god förmåga att koppla teoretiska analyser till praktiska resultat, god självständig analytisk förmåga och att de skriftliga uppgifterna uppfyller höga akademiska krav när det gäller struktur och språk.

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.