Ekonomisk historia: Den moderna ekonomins framväxt - 1900-talets ekonomiska historia
Om kursplanen
Kursens moduler
Inplacering
Huvudområde: Ekonomisk historia
Fördjupning: G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Behörighet
Innehåll
Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om den moderna ekonomins framväxt. Kursen tar sin utgångspunkt i 1800-talets industrialiseringsprocesser och följer den ekonomiska utvecklingen såväl globalt som i Sverige, fram till 2000-talets början. Kursens litteratur och föreläsningar ger en översiktlig bild av den historiska utvecklingen ur ett ekonomiskt perspektiv, samtidigt som historiska förlopp problematiseras i relation till centrala begrepp som institutioner, levnadsstandard, resursfördelning och hållbar utveckling. Studenten får i seminarieform träna sig i att analysera långsiktiga historiska förlopp, som till exempel sambandet mellan befolkningsutveckling, jordbruksförändring och industriell omvandling.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
a - översiktligt beskriva den historiska utvecklingen under, i huvudsak, 1900-talet ur ett ekonomiskt perspektiv
b - redogöra för och problematisera innebörden av ekonomiska institutioner och hur dessa har verkat och förändrats under olika epoker
c - återge grunddragen i den ekonomiska doktrinhistorien och den ekonomisk-politiska utvecklingen samt klargöra skillnader mellan olika ekonomiska doktriner
Färdigheter och förmåga
d - identifiera och beskriva de väsentliga faktorer som förklarar industrialisering och ekonomisk tillväxt, samt visa förmåga att analysera sambanden mellan befolkningsutveckling, jordbruksförändring och industriell omvandling
e - analysera och redogöra för sociala effekter av ekonomisk utveckling som dessa yttrar sig i fördelning mellan och inom grupper, som samhällsklasser och kön, samt i skiftande levnadsstandard och försörjningsmöjligheter
Värderingsförmåga och förhållningssätt
f - redogöra för hållbar utveckling från ett ekonomisk historiskt perspektiv
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier där studenterna arbetar med inlämningsuppgifter som diskuteras på examinerande seminarier.
Digitala moment kan förekomma.
Undervisningsspråk: svenska och engelska
Examinationsformer
Alla lärandemål examineras genom obligatoriska seminarier med tillhörande skriftliga individuella inlämningsuppgifter samt salstentamina. Den student som inte deltar vid obligatoriska seminarier måste göra skriftliga kompletteringsuppgifter inom föreskriven tid för att bli godkänd på kursen.
Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).
Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Betyg
På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F).
För att erhålla ett godkänt betyg (A-E) på kursen krävs godkända resultat på samtliga examinerande moment.
Kursvärdering
Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.