Ett socialt Europa

Kursen ges inom Masterprogrammet i europakunskap och är en semi-valbar kurs på den samhällsvetenskapliga inriktningen och den humanistiska inriktningen. Kursen är också en valbar kurs för de som har en Masterexamen i juridik. Studenter som inte är antagna till programmet kan gå kursen i mån av plats.

För tillträde till kursen krävs en kandidatexamen (180 hp) med minst 90 hp inom en samhällsvetenskaplig disciplin, humanistisk disciplin eller motsvarande. Studenter vid juristprogrammet är också behöriga efter tre års studier (180 hp, motsvarande en kandidatexamen). Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6/Engelska B.

Kursen syftar till reflektion över det dåtida, nutida och framtida sociala Europa. Kursen kommer att fokusera på tvärvetenskapliga aspekter av det europeiska medborgarskapet, dvs rättigheter och skyldigheter, arbete, familj, genus, identitet, migration och de Europeiska välfärdsstaternas framtid. Studenterna får en fördjupad kunskap om mångfalden i den Europeiska socialpolitiken, av dess politiska bakgrund och nuvarande välfärdsreformer. Kursen behandlar och problematiserar europeisk socialpolitik. Det ger en grund för tematisk vidareutveckling av olika sociala problem och framtida utmaningar för EU.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• ha fördjupad kunskap om de sociala och politiska förutsättningarna för utformningen av socialpolitik i Europeiska unionen och Europa, med ett särskilt fokus på frågor om migration och jämställdhet;
• ha fördjupad kunskap om förhållandet mellan EU och EU:s medlemsstater vad gäller socialpolitikens utformning; och på vilka sätt olika staters styrning påverkar politiska resultat på utvalda tematiska områden 

Färdigheter och förmåga

• analysera specifika sociala frågor med avseende på olika intressen som står på spel, vilken roll EU-institutionerna, olika medlemsländer och arbetsmarknadens parter, lobbygrupper osv. spelar i policyprocessen;
• analysera och reflektera över utvecklingen av EU:s sociallagstiftning och förutsättningarna för att möta utmaningar i det samtida samhället;
• presentera och argumentera sin analys muntligt och skriftlig;
• formulera och argumentera för intressanta forskningsproblem inom socialpolitiken;
• självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering; 
• uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig engelska. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt reflektera över aktuell forskning om den europeiska socialpolitiken;
• kritiskt analysera den europeiska socialpolitiken och dess utfall.

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, obligatoriska seminarier och obligatoriska inlämningsuppgifter.

Undervisningsspråk: engelska

Bedömning på kursen sker i form av tre temaseminarier med tillhörande skriftliga inlämningar till respektive seminarium (2,5 hp vardera). Kursen avslutas med inlämning av en slutlig forskningsrapport och ett avslutande seminarium (7,5 hp).

Studenter kommer att bedömas utifrån resultaten på de tre skriftliga temainlämningarna, den avslutande rapporten, och muntliga prestationer både individuellt och i grupp.

Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

Student som inte kunnat närvara vid det obligatoriska momentet kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs (HF 6 kap 21 §).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Detta får inte strida mot HF 6 kap 21 §.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att få betyget Godkänd (G) på kursen måste studenten ha blivit godkänd på alla kursmoment. För att få betyget Väl godkänd (VG) på kursen måste den avslutande forskningsrapporten (7,5 hp) och minst en av temainlämningarna (2,5 hp) ha fått Väl godkänt (VG), och övriga moment måste vara godkända.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.