Europa i världen

Kursen är valbar kurs inom Master's Programme in European Studies, Master's Programme in International Administration and Global Governance. Kursen är också en valfri kurs för slutförandet av en Masterexamen i juridik. Kursen ges även som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs en kandidatexamen med minst 90 högskolepoäng (hp) inom ett samhällsvetenskapligt ämne eller inom ett humanistiskt ämne eller motsvarande. Studenter som läst tre år på Juristprogrammet (med minst 180 hp, motsvarande en kandidatexamen) är också behöriga att söka kursen. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6/Engelska B.

Denna kurs ger en tvärvetenskaplig förståelse för Europas roll i världen och bygger på en rad olika perspektiv från samhällsvetenskap och humaniora. Kursen fördjupar sig i Europas politiska, ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga relationer med resten av världen ur historiskt och nutida perspektiv. Studiet av "Europa" förstås i vid mening som att omfatta olika internationella organisationer, statliga aktörer och civila samhällen. Kursen analyserar den internationella betydelsen av den europeiska integrationen samt effekterna av den globala utvecklingen på Europa och Europas förändrade roll i den nya världsordningen.

I kursens första del analyseras Europas roll i världen på systemnivå med fokus på global styrning, EU som global aktör och maktskiften i det internationella systemet. I kursens andra del görs en tematisk analys av tre centrala begrepp: säkerhet, handel och migration. Dessa tre begrepp studeras över tid och i olika internationella politiska och ekonomiska system. Den tematiska analysen fokuserar det breddade begreppet säkerhet och säkerhetsstrategier för europeiska stater och institutioner, den europeiska finanskrisen och den förändrade europeiska närvaron i den globala politiska ekonomin, samt effekterna av den internationella migrationen på europeiska samhällen och stater.

Efter godkänd kurs ska studenten:

Kunskap och förståelse

• ha fördjupad kunskap om hur Europas roll i världen har utvecklats och hur Europas närvaro i internationella politiska och ekonomiska system kan förstås;
• ha fördjupad kunskap om Europas roll i världen i frågor som rör säkerhet, handel och migration, samt
• ha fördjupad kunskap om nyttan av olika teorier och metoder som används för att studera säkerhet, handel och migration i ett globalt sammanhang.

Färdighet och förmåga

• ha förmåga att kritiskt bedöma nyttan av olika teoretiska och metodologiska ansatser;
• ha förmåga att välja och tillämpa begrepp och teorier på specifika empiriska forskningsproblem och bedöma de grundläggande för- och nackdelarna med dessa val;
• ha förmåga att använda det skrivna och talade språket med precision;
• ha förmåga att planera och presentera forskning, samt
• självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• ha en god överblick över aktuell forskning om Europas roll i världen, och
• kunna kritiskt analysera och tänka teoretiskt om Europas roll i världen, på basis av underbyggda argument.

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, arbetsseminarier med skriftliga och muntliga inslag och ett avslutande slutseminarium.

Undervisningsspråk: engelska

Kursen examineras genom tre skriftliga seminariepapper (om vardera 2 hp) varav ett också presenteras muntligt (1 hp) samt en avslutande forskningsuppsats (8 hp).

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå examination för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs (HF 6 kap 21 §).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att få betyget godkänt skall studenten uppfylla alla lärandemål. För att få väl godkänt ska studenten visa en mycket god förmåga att koppla teoretiska analyser till empiriska resultat och en god, självständig analytisk förmåga. Inlämnade arbeten ska hålla en hög akademisk standard i fråga om struktur och språk.

För godkänt (G) på kursen krävs godkänt på samtliga examinerande uppgifter. För väl godkänt (VG) krävs VG på den avslutande forskningsuppsatsen (8 hp) och G på de övriga uppgifterna.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.