Europeisk integration: aktuell forskning och teori

Kursen ges inom Masterprogrammet i europakunskap och är en obligatorisk kurs inom programmets samhällsvetenskapliga spår. Studenter som inte är antagna till programmet kan gå kursen i mån av plats.

För tillträde till kursen krävs en kandidatexamen (180hp) med minst 90hp kurser inom en samhällsvetenskaplig disciplin, humanistisk disciplin eller motsvarande. Studenter vid juristprogrammet är också behöriga efter tre års studier (180 hp, motsvarande en kandidatexamen). Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6/Engelska B.

Kursen lägger den teoretiska grunden för ett brett tvärvetenskapligt och problemorienterat förhållningssätt till den europeiska integrationen. Syftet är att öka den teoretiska förståelsen av juridiska, politiska, ekonomiska och sociala aspekter av den europeiska integrationsprocessen, genom att presentera olika infallsvinklar på ämnet. Studenterna kommer att lära sig om och problematisera Europeiska unionens institutioner, beslutsprocesser och praktik och hur dessa utvecklats och förståtts över tid, genom att muntligt och skriftligt kritiskt reflektera över och diskutera aktuell teori och forskning om europeisk integration. Kursen är baserad på tematiska föreläsningar och seminarier. Under kursens gång deltar förläsare från olika akademiska discipliner med olika infallsvinklar på den europeiska integrationen, vilket ger kursen en tvärvetenskaplig karaktär och ger studenterna inblick i olika områden inom europastudier.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra på ett fördjupat sätt för Europeiska unionens institutioner, organisation, policyprocesser och praktiska funktionssätt.
• redogöra på ett fördjupat sätt för de teorier som beskriver och förklarar processer för europeisk integration.

Färdigheter och förmåga

• analytiskt tillämpa begrepp och teorier om Europeiska unionens institutioner, organisation, policyprocesser och praktiska funktionssätt empiriskt.
• analytiskt tillämpa teorier om den europeiska integrationen empiriskt.
• presentera och argumentera för egna analytiska iakttagelser muntligt och skriftligt.
• självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering.
• uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig engelska.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt reflektera över aktuell forskning om processer för europeisk integration.

Undervisningen sker genom föreläsningar och obligatoriska seminarier.

Undervisningsspråk: engelska

Studentens uppnående av lärandemålen bedöms genom två skriftliga individuella uppgifter och aktivt muntligt deltagande i tillhörande seminarier. Varje uppgift med tillhörande seminarium motsvarar 5 hp.

Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

En student som inte kan närvara vid en obligatorisk del av kursen kan göra en alternativ uppgift. Denna uppgift kommer att beskrivas i kursguiden.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs. (HF 6 kap 21 §)

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle). Detta får inte strida mot (HF 6 kap 21 §).

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att få betyget Godkänd (G) på hel kurs måste studenten vara Godkänd (G) på alla uppgifter. För att få betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs måste studenten ha VG på minst 5 hp och G på resten.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.