Europeiska gränsland

Kursen ges inom Masterprogrammet i europakunskap och är en obligatorisk kurs inom det humantisktiska spåret. Studenter som inte är antagna till programmet kan gå kursen om det finns plats.

För tillträde till kursen krävs en kandidatexamen (180 hp) med minst 90 hp i på varandra byggande kurser inom en och samma samhällsvetenskapliga disciplin, humanistiska disciplin eller motsvarande. Studenter vid juristprogrammet är också behöriga efter tre års studier (180 hp, motsvarande en kandidatexamen). Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6/Engelska B.

Genom historien har människor upprättat gränser gentemot det som finns utanför, det obekanta och ’den andre’. Gränsdragningar har gjorts med olika medel och av skiftande skäl. Gränser är ibland resultat av medvetna val, andra gånger av godtycke eller oavsiktliga utvecklingar. Murar och stängsel, kartor, lagstiftningar, ny teknologi, nya upptäckter, ideologiska konstruktioner, vetenskapliga (och pseudovetenskapliga) kategoriseringar, sociala seder och historiska erfarenheter har alla använts för att organisera territorier och skapa föreställningar om gemenskap och identitet. Men gränser – rumsliga, eller mentala, fysiska eller kulturella – har i historien varken varit statiska eller ogenomträngliga. Genom århundraden har nya gränsdragningar och föreställningar uppträtt som rör ”oss” och ”dom”, liksom nya mekanismer för inneslutning och uteslutning. Det är gränsdragningar som alla bidragit till att forma den europeiska erfarenheten. Inom och mellan olika kulturella, politiska och administrativa styren har det alltid funnits områden som präglats av kulturell rörlighet och utbyten.

Kursens innehåll sträcker sig från tidiga möten med människor och samhällen utanför Europa till de europeiska nationsstaterna. Kursen bygger på det flervetenskapliga och snabbt växande forskningsfältet gränslandsstudier. Lärarna representerar flera akademiska discipliner vilket ger studenterna insikter om teoretiska och praktiska erfarenheter från olika fält inom Europaforskningen. Genom att studera gränsland, hur sådana har förändrats och utvecklats i historien, ger kursen verktyg för att bättre förstå de stora utmaningar som samtidens Europa står inför.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• demonstrera djupgående förståelse av historiska, kulturella och samhälleliga aspekter av viktiga problem och exempel på europeiska gränsland.
• uppvisa en sammanfattande förståelse av grundläggande begrepp och perspektiv inom fältet gränslandsforskning.

Färdigheter och förmåga

• beskriva och analysera historiska, kulturella och sociala aspekter som format utvecklingen av europeiska gränsland.
• självständigt identifiera och applicera analytiska begrepp som är relevanta för att förstå interaktionen mellan historiska, kulturella och samhälleliga aspekter av europeiska gränsland.
• självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering.
• uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig engelska.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt utvärdera information som härstammar från en mängd olika källor.
• kritiskt granska och utvärdera vetenskaplig forskning, såväl skriftligt som muntligt.

Kursen ges i form av föreläsningar, seminarier och obligatoriska uppgifter.

Undervisningsspråk: engelska

Kursen består av seminarier som kombinerar föreläsningar och diskussioner av litteraturen samt två individuella skrivuppgifter. Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarierna (1 hp) och två individuella skriftliga uppgifter (3 hp och 6 hp) som diskuteras vid särskilda seminarier.

En student som inte kan närvara vid en obligatorisk del av kursen kan göra en alternativ uppgift. Denna uppgift kommer att beskrivas i kursguiden.

Komplettering av examinerande uppgifter är tillåtet. Om studenten inte lämnar in komplettering i tid så kommer uppgiften att underkännas.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs (HF 6 kap 21 §).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Detta får inte strida mot (HF 6 kap 21 §).

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att få godkänt betyg (G) på hela kursen måste studenten ha Godkänt (G) på alla obligatoriska moment. För att få Väl Godkänt (VG) krävs att den avslutande skriftliga uppgiften (6 hp) ges betyget Väl Godkänd (VG), samtidigt som dom andra momenten ges minst Godkänd (G).

Med andra ord, för att få godkänt betyg på hela kursen måste studenten uppfylla alla lärandemålen genom aktivt deltagande på obligatoriska seminarier, såväl som genom att få godkänt betyg på de skriftliga uppgifterna. För att får väl godkänt betyg på hela kursen skall studentens arbete, förutom att nå upp till kraven för godkänt, uppvisa en mycket god förmåga att koppla samman teoretiska perspektiv med praktiska exempel, samt en god förmåga till självständig analys. För att uppnå väl godkänt betyg behöver studentens skriftliga uppgifter dessutom uppnå hög akademisk standard i såväl struktur som språk.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.