Europeiskt kulturarv och identitet

Kursen ges inom Mastersprogrammet i Europakunskap och är en obligatorisk kurs på den samhällsvetenskapliga inriktningen och den humanistiska inriktningen. Studenter som inte är antagna till programmet kan gå kursen i mån av plats.

För tillträde till kursen krävs en kandidatexamen (180 hp) med minst 90 hp i på varandra byggande kurser inom en och samma samhällsvetenskapliga disciplin, humanistiska disciplin eller motsvarande. Studenter vid juristprogrammet är också behöriga efter tre års studier (180 hp, motsvarande en kandidatexamen). Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6/Engelska B.

Den här kursen behandlar och historiserar samtida integrations- och desintegrations-processer i Europa, och föreställningar om det europeiska idag. Frågor om kulturarv och identitet är nära länkade till politiska, kulturella och ekonomiska frågor. Studenter kommer att lära sig att analysera samtida europeiska processer utifrån politiska såväl som sociala perspektiv, för att uppnå en djupgående förståelse av Europas historia. Kursen relaterar flera olika föreställningar om vad det innebär att vara europé, inklusive kritiken om eurocentrism, till andra konkurrerande, kompletterande och direkt motsatta territoriella identiteter, genom att analysera konstruktionen av historia och minne inom europeiska institutioner.

Lärare från olika akademiska discipliner bidrar med olika perspektiv på europeisk integration, kulturarv och identitet. Kursens tvärvetenskaplighet erbjuder studenter såväl teoretiska insikter som praktiska erfarenheter av olika fält inom europakunskap.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva de huvudsakliga föreställningarna och faserna i utveckling av idéer om Europa, europeiskt kulturarv och europeisk identitet genom tid och rum
• visa en omfattande förståelse för hur institutioner, politiska och kulturella processer påverkar konstruktionen av en europeisk identitet och europeiskt kulturarv
• relatera idén om en europeisk identitet till samtida och historiska kontexter och till kulturella erfarenheter av minne och identitet

Färdigheter och förmåga

• kritiskt granska användandet av idéer om det europeiska och hur de relaterar till politiska, ekonomiska och andra mål
• självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering
• uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig engelska

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• självständigt analysera och värdera idéer om europeisk identitet och kulturarv, såväl som processer och institutioner inbegripna i konstruktionen av en europeisk identitet
• utvärdera och kritiskt granska argument som förekommer i teorier, i forskningslitteratur, samt under seminarier

Kursen ges i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier och obligatoriska uppgifter.

Undervisningsspråk: engelska

Studenter kommer att bedömas baserat på sina insatser på skriftliga och muntliga uppgifter, aktivt deltagande på obligatoriska seminarier och en examinerande uppgift. I kursen ingår ett grupparbete med en skriftlig inlämning och muntlig presentation (3 hp), samt två individuella skriftliga inlämningar med tillhörande seminariemedverkan (3,5 hp vardera).

Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

En student som inte kan närvara vid en obligatorisk del av kursen kan göra en alternativ uppgift. Denna uppgift kommer att beskrivas i kursguiden.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs. (HF 6 kap 21 §)

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle). Detta får inte strida mot (HF 6 kap 21 §).

På kursen används betygsskalan Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att bli Godkänd på kursen som helhet måste samtliga examinerande moment vara godkända. För att bli Väl godkänd (VG) på kursen som helhet krävs, utöver kraven för godkänt, att minst en av de individuella uppgifterna har fått VG.

För att få godkänt betyg (G) måste studenten därför uppfylla alla lärandemålen genom aktivt deltagande på obligatoriska seminarier, såväl som genom att få godkänt betyg på de skriftliga uppgifterna. För att får väl godkänt betyg (VG) skall studentens arbete, förutom att nå upp till kraven för godkänt, uppvisa en mycket god förmåga att koppla samman teoretiska perspektiv med praktiska exempel, samt en god förmåga till självständig analys. För att uppnå väl godkänt betyg behöver studentens skriftliga uppgifter dessutom uppnå hög akademisk standard i såväl struktur som språk.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.