Filmvetenskapliga metoder

Kursen ges som fristående kurs.

Kandidatexamen med filmvetenskap som huvudområde, eller motsvarande.

Kursen erbjuder kritiska och analytiska verktyg för studier av film och rörliga bildmedier. Utifrån ett brett perspektiv belyses centrala filmvetenskapliga teoritraditioner och metodologiska problemställningar. I kursen diskuteras ett antal centrala begrepp som är relevanta för dagens studier av film och rörliga bilder. Kursen ger en översikt över det aktuella forskningsläget och är lämpad för studenter som skriver uppsats på avancerad nivå.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för aktuella debatter och teorier inom filmvetenskaplig forskning,
• på ett fördjupat sätt redogöra för filmvetenskapliga teorier och metoder som är relevanta för ett avgränsat forskningsområde,

Färdighet och förmåga

• självständigt identifiera metodologiska frågeställningar i relation till aktuella debatter inom det filmvetenskapliga fältet,
• historisera filmvetenskapliga teorier och metoder,
• tillämpa filmvetenskapliga teorier och metoder på ett avgränsat forskningsområde,

 Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt välja och värdera filmvetenskapliga teorier och metoder som är relevanta inom ett avgränsat forskningsområde,
• utvärdera användningen av filmvetenskapliga metoder på ett avgränsat forskningsområde.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Kursen examineras i form av en större skriftlig slutuppgift samt i form av muntliga presentationer vid obligatoriska seminarier. Vid frånvaro kan ett obligatoriskt muntligt moment ersättas med alternativ uppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på den skriftliga slutuppgiften. För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.