Föräldraskap, kön och sexualitet

Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå och ingår i socionomprogrammet omfattande 210 högskolepoäng.

Kursen ingår i kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen omfattande 90 högskolepoäng.

Godkänt resultat från kurser SQ4111 Socialt arbete, 30 hp, SQ4122 Juridik för det sociala arbetet, 15 hp och SQ4131 Det sociala arbetets teorier, metoder och etik, 15 hp, enligt utbildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet eller har motsvarande kunskaper genom godkända studier om minst 60 hp inom närliggande område samt relevant yrkeserfarenhet.

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande genomgått kursen KSO001 Socialt arbete och välfärdspolitik för kompletterande socionomutbildning, 10 hp, enligt utbildningsplan för kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen, med godkänt resultat.

Kursen är en av tre kurser inom profilområdet barn och familj. Kursen har en konstruktionistisk ansats och fokuserar föräldraskap, kön och sexualitet utifrån problematiserandet av ett normativt perspektiv.

Följande teman behandlas

• teoretiska perspektiv omfattande; sociala, psykologiska, fysiologiska, strukturella och intersektionella perspektiv på föräldraskap, kön och sexualitet
• livsvillkor för barn och föräldrar med speciellt fokus på maktdimensionerna kön och sexualitet, samt våld i nära relationer
• samhällets insatser för barn och föräldrar, de metoder som används i det sociala arbetet samt aktuell forskning rörande föräldraskap med särskild fokus på kön och sexualitet med relevans för socialt arbete
• professionellt förhållningssätt, organisatoriska, juridiska och normativa aspekter av socialt arbete med föräldrar och barn med särskild fokus på kön och sexualitet samt yrkesrollen i ett myndighetsutövande perspektiv

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva och förklara föräldraskapets villkor med särskilt fokus på kön och sexualitet utifrån historiska, psykosociala, hälsomässiga, samhällspolitiska och socioekonomiska perspektiv
• redogöra för aktuell forskning om föräldraskap med särskilt fokus på kön och sexualitet, med relevans för socialt arbete
• redogöra för insatser och metoder i socialt arbete som berör föräldraskap, kön och sexualitet
• redogöra för de organisatoriska, juridiska och normativa aspekter som omgärdar området föräldraskap, kön och sexualitet

Färdigheter och förmåga

• granska och urskilja olika teoretiska perspektivs betydelse för förståelsen av föräldraskapets utformning, särskilt med beaktande av kön och sexualitet. Utifrån gjort granskning redogöra för möjliga konsekvenser på individ-, grupp- och strukturell nivå, samt för handlingsstrategier i socialt arbete
• genomföra utredning och dokumentation i socialt arbete inom området
• tillämpa barnperspektiv i socialt arbete med särskilt fokus på föräldraskap, kön och sexualitet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över och värdera aktuell forskning om föräldraskap med särskilt fokus på kön och sexualitet, med relevans för socialt arbete
• klargöra innebörden av, och ta ställning till etiskt och professionellt förhållningssätt i socialt arbete som berör föräldraskap, kön och sexualitet, med särskilt beaktande av ett klient/brukarperspektiv
• reflektera över egna och samhälleliga attityder, värderingar och förhållningssätt i relation till föräldraskap, kön och sexualitet

Kursens undervisning består av föreläsningar, seminarier och övningar.

Undervisningsspråk: svenska

Kursen examineras genom sju seminarium och två skriftliga uppgifter. Den ena skriftliga examinerande uppgiften består av att i grupp skriva en utredning som berör familj och föräldraskap. Uppgiften betygssätts utifrån betygsskalan Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Kursens andra examinerande moment består av en individuell skriftlig hemtentamen. Den individuella examinationen betygssätts utifrån betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Om arbetet får betyget Underkänd (U) men bedöms ligga nära gränsen för betyget Godkänd (G) skall komplettering medges. Vid underkänd komplettering hänvisas studenten till omtentamenstillfället.

Utöver de skriftliga uppgifterna krävs obligatorisk närvaro och aktivt deltagande på samtliga seminarier och övningar. Vid frånvaro, eller icke godkänt deltagande, max två obligatoriska seminarier erbjuds studenten möjlighet till igentagning. Frånvaro, eller icke godkänt deltagande, vid fler än två obligatoriska seminarier kräver att studenten närvarar vid det/de missade tillfället/tillfällena kommande kursomgång.

En student som, utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. (HF 6 kap 22 §). En sådan begäran ska inlämnas skriftligt till kursansvarig institution.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfälle (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Detta får inte strida mot HF 6 kap 21 §.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Godkänd (G) krävs att lärandemålen uppnåtts samt att studenten deltagit på samtliga obligatoriska moment. För Väl godkänd (VG) krävs dessutom att studenten i den individuella skriftliga hemtentamensuppgiften visar särskild god förmåga att resonera självständigt, kritiskt och analyserande, har särskilt god förmåga att anknyta till kurslitteratur och andra relevanta texter samt har särskilt god språkförmåga. För att kvalificera sig för betyget Väl Godkänd (VG) krävs en genomgående jämn hög kvalitetsnivå i utredningens alla delar. För betyget Väl Godkänd (VG) krävs dessutom att studenten på ett självständigt sätt för ett teoretiskt resonemang.

Kursvärdering sker fortlöpande under kursen genom en dialog med studenterna samt genom ett särskilt kursutvärderingsprotokoll vid kursens slut. Förändringar av kursens innehåll, litteratur och pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion.