Hem- och konsumentkunskap A
Om litteraturlistan
Obligatorisk litteratur
Delkurs A Hushåll, hälsa och resurshushållning, 7,5hp
Household, Health and Resource Management in Everyday Life, 7,5 higher education credits
Alerby, E. & Bergmark, U. (2015). Delaktighet för lärande. Skolverket.
Anving, T. (2012). Måltidens paradoxer: om klass och kön i vardagens familjepraktiker. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. Lund dissertations in sociology, 1102–4712. 101.
Anttila, S., Palojoki, P., Vuori, J., & Janhonen-Abruquah, H. (2023). “I didn’t Even Realize I Agreed to Meet the Child so Rarely.” Negotiations and Parental Desires in LGBTQ Family Forming Processes. Journal of Family Issues, 44(6), 1637–1661. https://doi.org/10.1177/0192513X211064862
Berg, C., Larsson, C. & Palojoki, P. (Red.), (2024). Människors möte med mat och måltider. Liber. sid. 13–22, 197–107.
Gisslevik, E., Wernersson, I. & Larsson, C. (2017). Teaching sustainable food consumption in Home and Consumer Studies: A case study. International Journal Of Home Economics, 10, (2). sid. 52-63. Tillhandahålles på Canvas.
Grønhøj, A. & Thøgersen, J. (2011). Action speaks louder than words: The effect of personal attitudes and family norms on adolscents` proenvironmental behaviour. Journal of Economic Psychology, 33. sid. 292-303.
https://doi.org/10.1016/j.joep.2011.10.001
Hallberg, J. (2017). Hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling. Socialmedicinsk tidskrift 2/2017. sid. 209–220.
Hjälmeskog, K. & Höijer, K. (Red.) (2019). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup. sid. 9-80.
Höijer, K., Hjälmeskog, K. & Fjellström, C. (2011). ‘Food with a purpose’– home economics teachers' construction of food and home. International Journal of Consumer Studies, 35(5). sid. 514-519.
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1470-6431.2011.01014.x
Johansson, B. & Ossiansson, E. (2014). Livspussel med utmaningar. Tolv svenska barnfamiljers berättelser om mat och hälsa. (CFK- Rapport 2014–01). Centrum för konsumtionsforskning.
Lange, M., Göranzon, H. & Marklinder, I. (2014) ‘“Teaching Young Consumers” – food safety in home and consumer studies from a teacher’s perspective’, International journal of consumer studies, 38(4). sid. 357–366. https://doi.org/10.1111/ijcs.12108.
Lindblom, C., Arreman, I.E. & Hörnell, A. (2013) ‘Practical conditions for Home and Consumer Studies in Swedish compulsory education: a survey study’, International journal of consumer studies, 37(5). sid. 556–563. https://doi.org/10.1111/ijcs.12027.
Parinder, A. (2012) Ungdomars matval: erfarenheter, visioner och miljöargument i eget hushåll. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. sid. 138–145.
Pipping Ekström, M. & Palojoki, P. (2019). Genus i HK-rummet. I N, Neuman (Red.), Mat och ätande – sociologiska perspektiv. Studentlitteratur. sid. 211–222.
Tryggvason, N. (2018) Att säga sitt och höra till: en internationell studie om barns delaktighet i familjen. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.
Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se
Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 150 sidor.
Delkurs B: Konsumtion och hushållens ekonomi, 7,5 hp
Consumption and household economy, 7.5 higher education credits
Aléx, P. (2007). Sparsamhetsnorm biter inte på dagens svenskar. I B. Johansson (Red.), Konsumera mera -dyrköpt lycka (s.161–174). Formas. Tillhandahålles på Canvas.
Bohlin, A. (2018). Upplevelser av ekonomisk utsatthet: barn och ungas aktörskap och strategier. I T. Johansson & E. Sorbring (red.), Barn- och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv. (s.596–607). Liber.
Brülde, B. & Fors. F. (2012). Kan man köpa lycka för pengar? Om konsumtion och lycka, i Konsumtionsrapporten 2012. Centrum för Konsumtionsvetenskap, s. 23–28. Göteborgs universitet.
Dalquist, U. & Wadbring, I. (red.) (2017). Marknadsmässig kurragömmalek?: barn, unga och dold reklam, Nordicom.
Harju, A. (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier. [Avhandling]. Växjö universitet. (148 s.) 50 valfria sidor.
Hjälmeskog, K. & Höijer, K. (Red.), (2019). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup.
Hirsh, Å. & Lundahl C. (Red.), (2021). Hållbar bedömning. Natur & Kultur. Urval. Tillhandahålles på Canvas.
Lindberg, V. & Eriksson, I. (2021). Betyg och betygssystem förr och nu. I M. Andrée, G. Bladh, I. Carlgren & M. Tväråna (Red.), Ämneslärarens arbete (s. 409–440). Natur och Kultur.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur. (208 s.). Kap. 3,4 och 5.
Roos, J. M. & Holmberg, U. (2011). För hvad pris som helst, I S Holmberg, L. Weibull & H. Oscarsson (Red.). Lycksalighetens ö. (s. 365–376). SOM institutet vid Göteborgs universitet.
Aktuella läroplaner, kursplaner och stödmaterial för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se
Artiklar och/eller utdrag tillkommer om ca 200 sidor.