Interkulturell kommunikation och pedagogisk kompetens

Kursen kan ges som fristående kurs.

Avklarade studier om minst 60 hp inom lärarutbildning.

Kursens övergripande mål är att studenten ska erhålla kunskap om, problematisera samt kommunicera förståelse för interkulturella relationers roll i skol- och utbildningssammanhang. Studenten ska även problematisera begreppet kultur, eftersom detta inom kursens ramar betraktas som ett dynamiskt och ej statiskt begrepp. Vidare ska studenten erhålla strategier för att kunna agera interkulturellt medvetet och därmed utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i relation till den pedagogiska professionen.

Kursen tar sin utgångspunkt dels i att belysa hur “kultur” kan fungera som en förklaring till ojämlikheter och hierarkier i samhället i allmänhet och i utbildningssammanhang i synnerhet, dels i hur olika dimensioner av kultur kan hindra kommunikation, vilket kan ha betydelse för elevers sociala välbefinnande och framgång i skolan. Kursen problematiserar bland annat hur elever med hybrid och icke-typisk bakgrund riskerar att missgynnas i homogeniserande skolsystem samt hur lärares förväntningar kan vara genomsyrade av kulturella stereotyper, som påverkar dessa elevers akademiska resultat.

En viktig del av kursen är att, genom interaktion och kommunikation med andra, kritiskt bearbeta ens egna kulturföreställningar samt bemöta andras. Syftet är att erbjuda möjlighet till reflektion över lärares praktik, särskilt kring behovet att anpassa förhållnings- och arbetssätt för att möta alla elevers förutsättningar i dagens multikulturella skola.

Kursen är indelad i tre delkurser.

Teori och centrala begrepp
Teorier om interkulturell kommunikation och interkulturell kompetens redogörs för i relation till pedagogiskt arbete. I samband med detta tas centrala begrepp på området upp och diskuteras kritiskt. Relevanta centrala begrepp är kultur, identitet, etnicitet, fördomar och andrafiering, stereotyper, etnocentrism, flerspråkighet och intersektionalitet.

Migrationsprocesser och sociala relationer 
Denna delkurs fokuserar vid de processer som hänger samman med vuxnas, barns och ungas migration, där både individuella psykologiska och strukturella förutsättningar spelar roll för hur anpassningen till mottagarsamhället blir och hur skolgången ter sig. Dessa migrationsprocesser påverkar även sociala relationer i pedagogiska sammanhang, såsom i skolan/klassrummet.

Arbets- och förhållningssätt 
Fokus i denna delkurs riktas mot att koppla ihop teori och praktik, genom att se hur teoretiska tillvägagångssätt och strategier kan implementeras i olika undervisningskontexter samt i organiseringen av klassrumsaktiviteter för att främja lärandesituationer. Relevanta aspekter som utforskas är språk och makt; material-/litteraturval; transspråkande.

Kursen utgår från ett socialt hållbarhetsperspektiv i linje med Göteborgs universitets fastställda kriterier för hållbar utveckling.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva innebörden av samt problematisera relevanta begrepp, såsom kultur, identitet och etnicitet, 
• beskriva centrala frågor och teoretiska konstruktioner kring interkulturell kommunikation i skolmiljöer samt identifiera de maktrelationer som kan förekomma och deras betydelse,
• diskutera vad ett interkulturellt förhållningssätt kan innebära utifrån relevanta begrepp och styrdokument.

Färdigheter och förmåga

• kritiskt ta del av vetenskapliga texter om interkulturell pedagogisk kompetens och resonera kring undervisningsverksamhet utifrån dessa,
• relatera relevanta begrepp och teorier till olika slags interkulturella möten i skolan samt resonera kring hur ett interkulturellt förhållningssätt kan främja samverkan mellan skola och hem,
• utveckla undervisningsmetoder/förhållningssätt som syftar till att stödja elevers kulturella och språkliga mångfald i didaktiska och relationella sammanhang i och runt skolan och därmed främja jämlikhet och social hållbarhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kommunicera på ett interkulturellt kompetent och normkritiskt sätt som förberedelse inför den egna undervisningen samt i skolsammanhang överlag,
• välja material, uppgifter, aktiviteter och arbetssätt som främjar lärande, baserat på ett interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, uppgifter och övningar enskilt och i grupp samt en fältstudie.

Föreläsningar och seminarier varvas med gruppövningar och diskussioner för praktisk implementering av interkulturell kompetens. Deltagande i kursmoment såsom seminariediskussioner och övningar samt presentationer i grupp eller individuellt är av vikt för att uppnå kursens syfte.

Undervisningsspråk: svenska men undervisningsinslag och kurslitteratur på engelska förekommer.

Kursen examineras genom:

• en individuell skriftlig inlämningsuppgift som bygger på en individuellt genomförd fältstudie i någon form av pedagogiskt sammanhang, exempelvis en skola.
• muntlig redovisning av fältstudien. 

Möjlighet ges till komplettering. Den muntliga redovisningen kan komma att ersättas med en inspelad muntlig presentation med stöd i en PowerPoint.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). 
För att nå betyget Godkänd (G) krävs att studenten uppnår Godkänd (G) på samtliga examinerande moment.

Kursen ska utvärderas och resultatet kommer att vara föremål för diskussion mellan lärarna på kursen. Kursvärdering sker skriftligt (anonymt) efter avslutad kurs och om möjligt muntligt vid kursavslutning.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Digitala undervisningsmoment förekommer.