Hur kommer det sig att det blev litteraturvetenskap för dig?
– Det var egentligen inte planerat. Efter att ha lämnat Karlstad och ett jobb som lokalreporter flyttade jag till Göteborg och började på universitetet för att det kändes spännande. Jag läste lite allt möjligt, från filosofi, psykologi och idéhistoria till kulturvetenskap. När jag sedan började med litteraturvetenskap så fick jag helt enkelt en känsla av att ha kommit hem: det här var min grej! Och på den vägen är det.
Vad undervisar du i?
– Jag undervisar framför allt på bredare litteraturhistoriska kurser men även på kurser inom ramen för svensklärarprogrammet. Sedan gör jag inhopp lite varstans där jag och min kompetens behövs.
Vad forskar du om?
– Min tidigare forskning var först och främst inriktad på svenskspråkig, experimentell 1900-talslitteratur, framför allt på prosa, och lite sådant håller jag fortfarande på med. Annars är mina huvudsakliga forskningsområden just nu svensk arbetarlitteratur, receptionsstudier och litteraturdidaktik.
Varför är det intressant?
– Den svenska arbetarlitteraturen är en superspännande strömning, både på grund av att den ur en internationell synvinkel framträder som på olika sätt egenartad, och i och med att den jämfört med den borgerligt präglade litteraturen har ett annorlunda sätt att skildra verkligheten och tala till läsaren.
– Frågor om reception och didaktik, det vill säga om läsning, funktion och lärande, menar jag är helt grundläggande i litteraturstudiet. Jag gillar att det är frågor som kan studeras på så många olika sätt och som är relevanta för andra än bara dem inom det strikt litteraturvetenskapliga ämnesområdet.
När är ditt jobb som roligast?
– Jag har tveklöst roligast i mötet med studenter, med deras uppfattningar, erfarenheter, reaktioner och frågor. Ibland är det också ganska kul att forska och skriva, även om den biten kan bli ganska ensam.
Om du inte hade blivit litteraturvetare, vad hade du blivit då?
– Det är väl inte omöjligt att jag hade blivit journalist eller något annat jobb kopplat till kommunikation och skrivande. Samtidigt är jag, enligt vissa källor, en fena på att laga mat, och när fortfarande en dröm om att driva ett pensionat på Österlen. Vi får se vad framtiden har i sitt sköte.
Varför tycker du att man ska studera litteraturvetenskap?
Det är ett underbart ämne, helt enkelt eftersom det, liksom litteraturen, innehåller allt om hur det är – och har varit – att vara människa tillsammans med andra människor. Att studera litteratur är inte bara roligt och intressant. Det är ett utvecklande sätt att möta andra och sig själv, och ta plats i världen.
Har du något tips på vägen till studenter som läser litteraturvetenskap eller någon som är intresserad av att läsa litteraturvetenskap?
– Läs, bara läs! Men glöm inte att det kanske roligaste och mest utvecklande med litteraturläsning är att diskutera med andra läsare!