Kriminalitet

Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå och ingår i socionomprogrammet omfattande 210 högskolepoäng. Kursen ges även som fristående kurs.

Kursen ingår i kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen omfattande 90 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Socionomprogrammet (S1SOP), 2) Socionomprogrammet (S1SOC) och 3) Kompletterande socionomutbildning för personer med utländsk examen (S1KSO).

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande har godkänt resultat från kurser SQ4111 Socialt arbete, 30 hp, SQ4122 Juridik för det sociala arbetet, 15 hp och SQ4131 Det sociala arbetets teorier, metoder och etik, 15 hp, enligt utbildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet eller har motsvarande kunskaper genom godkända studier om minst 60 hp inom närliggande område samt relevant yrkeserfarenhet.

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande genomgått kursen KSO001 Socialt arbete och välfärdspolitik för kompletterande socionomutbildning, 10 hp, enligt utbildningsplan för kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen, med godkänt resultat.

Kursen är en av tre valbara alternativ inom profilområdet social exkludering och kontroll och har en konstruktivistisk ansats. Syftet med kursen är att studenterna skall tillägna sig kriminologiska perspektiv på kriminalitet som samhällsfenomen, på individer som begår brott och på kriminalpolitiska åtgärdsförslag, vilka kan relateras till sociala förhållanden med relevans för socialt arbete och yrkesverksamma socionomer.

Följande teman behandlas:

• kriminologiska teorier och aktuell forskning samt samtida perspektiv på kriminalpolitik
• viktimologiska perspektiv på brottsutsatthet
• synsätt på social kontroll, normalitet och exkludering
• rättsväsendet, samhälleliga och sociala brottsförebyggande åtgärder

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

Kunskap och förståelse

• beskriva och problematisera kriminologiska teorier och centrala begrepp som förklarar kriminalitet, brottsutsatthet och våld i nära relationer, på individ- och samhällsnivå
• redogöra för teoribildning om brottspreventiva åtgärder och metoder relevanta för socialt arbete
• förklara vägen in i och ut ur kriminalitet med beaktande av klass, etnicitet, genus och generation, med relevans för socialt arbete
• redogöra för barnrättsliga perspektiv i samband med brott och straffrättsliga processer
• redogöra för aktuell kriminologisk forskning med relevans för socialt arbete 

Färdigheter och förmåga

• identifiera aktuell forskning med relevans för socialt arbete som kan appliceras på området kriminalitet
• problematisera kriminologisk kunskap i relation till sociala problem och socialt arbete
• tillämpa kriminologiska perspektiv i analyser av lagöverträdare och brottsutsatta kopplat till socialt arbete
• analysera livsvillkor för lagöverträdare och brottsutsatta på individ-, grupp och strukturell nivå utifrån psykosociala, samhällspolitiska och socioekonomiska perspektiv
• identifiera brottspreventiva åtgärder på individ- och samhällsnivå och förklara dess relevans för socialt arbete 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över samhälleliga normer, värderingar och kriminalpolitiska förhållningssätt till lagöverträdare och brottsutsatta utifrån professionellt förhållningssätt och självkännedom 
• reflektera över och värdera aktuell forskning som relaterar till lagöverträdare och brottsoffer med relevans för socialt arbete 
• problematisera och ta ställning till etiska implikationer av brottspreventiva och straffrättsliga åtgärder i relation till socialt arbete

Undervisningen sker i form av föreläsningar av institutionens lärare, gästföreläsningar från praktiker, externa forskare och frivilligorganisationer, filmvisningar, redovisande och studentledda seminarier, studiebesök samt litteraturstudier. Vissa moment sker tillsammans med övriga två profilkurser (Missbruk och beroende samt Fattigdom, försörjning och boende). Betoningen i undervisningen ligger på studenters och lärares bidrag till den kollektiva läroprocessen samt den enskilde studentens aktiva deltagande i samtliga obligatoriska moment.

Den studerande ges möjlighet till minst två omtentamenstillfällen under en tid av ett år från kursens start därefter sker omtentamen i samband med ordinarie tentamenstillfällen.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning.

Undervisningsspråk: svenska

Examinationsformer:

• individuell hemtentamen
• 6 seminarier
• filmanalys som redovisas gruppvis 

Kursen examineras genom muntliga presentationer och skriftliga inlämningsuppgifter. Examinationsformerna sker både i grupp och individuellt. Samtliga moment kräver närvaro och studentens aktiva deltagande genom att visa att man kan framföra egna argument och förhållningssätt, och på så sätt bidra till diskussionen. Vid frånvaro från maximalt 3 seminarier finns möjlighet att göra en igentagningsuppgift. Vid frånvaro från fler än 3 seminarier är igentagning inte tillräcklig utan momentet får göras om vid nästa kurstillfälle. För debattseminariet, där skriftlig igentagning ej medges, erbjuds studenten ett schemalagt tillfälle att ta igen detta moment.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget godkänd (G) krävs att lärandemålen uppnåtts samt att studenten deltagit på samtliga obligatoriska moment. För betyget Väl godkänd (VG) krävs dessutom att studenten i den individuella skriftliga hemtentamensuppgiften visar särskild god språkbehandling, särskilt god förmåga att resonera och analysera skriftligt, samt självständighet vid användandet av teoretiska perspektiv.

Kursutvärdering sker löpande under kursens gång i dialog med studenterna, muntligt vid kursens sista seminarietillfälle samt genom ett särskilt kursutvärderingsprotokoll vid kursens slut.