Kulturgeografiska grunder

Kursen är en grundkurs i kulturgeografi. Den kan läsas som fristående kurs och ingår även som valfri profilering i Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (S1SMI). Kursen kan ingå i följande program: 1) Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (S1SMI)

Kursen ger en introduktion till kulturgeografins grundläggande begrepp och ämnets karaktär. Merparten av föreläsningarna utgår från några av kulturgeografins viktigaste begrepp och problematiserar världen utifrån dessa. Begrepp och teorier varvas med konkreta exempel, för att på så vis öka förståelsen för innebörden av begreppen och deras praktiska tillämpning. Ämnets utveckling och idéhistoria, samt forskningstraditioner är andra viktiga områden som behandlas under kursen.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. Redogöra översiktligt för kulturgeografins ämnesteoretiska perspektiv och hur dessa har förändrats över tid

2. Redogöra för kulturgeografins centrala begrepp.

3. Uppvisa en grundläggande förståelse för hur människan samspelar med det omgivande samhället och hur användandet och organiseringen av det geografiska rummet formas av omvärldens resurser och förutsättningar.

Färdigheter och förmåga

4. Visa förmåga att exemplifiera och praktiskt tillämpa kulturgeografins centrala begrepp samt att göra kopplingar till de ämnesteoretiska perspektiven

5. Visa förmåga att exemplifiera olika samband mellan rumsliga förhållanden och omvärldens resurser och förutsättningar.

• Värderingsförmåga och förhållningssätt*

6. Kritiskt reflektera över konsekvenserna av att utgå ifrån olika centrala ämnesteoretiska perspektiv och centrala begrepp

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och en exkursion.

Lärandemålen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter, aktivt deltagande i seminarier, samt en skriftlig tentamen.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22). I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning.

På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F). För att erhålla ett godkänt betyg (A-E) på kursen krävs närvaro på obligatoriska moment samt ett godkänt resultat på samtliga examinerande moment. Betyget på kursen som helhet vägs samman av resultatet på de examinerande momenten och sätts i förhållande till fastställd betygsskala.

Kursvärdering genomförs i slutet av kursen. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämlikhetsaspekten beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden beaktas i innehåll och litteratur. I kursen används en digital lärplattform. Därför krävs tillgång till dator och internet. Kursen får inte inräknas i examen tillsammans med KGG101 eller KGG2EP.