Litteraturlista

Litteraturhistoriens teori och praktik

Kurs
LV2121
Avancerad nivå
7,5 högskolepoäng (hp)

Om litteraturlistan

Giltig fr.o.m
Vårtermin 2025 (2025-01-20)
Beslutsdatum
2024-11-26

I bokform och kompendium:


[Samtliga texter, utom de litteraturhistoriska översiktsverken av Lönnroth & Delblanc och Nordisk kvinnnolitteraturhistoria och Illustrerad svensk litteraturhistoria och Litteraturens historia i Sverige samt Moretti och Nordlund, i Textkompendiet, som i de allra flesta fall finns som uppladdade filer]

Alexander Beecroft, An Ecology of World Literature. From Antiquity to the Present Day, 2015, s. 1–36 och s. 243–299.

Harold Bloom: Den västerländska kanon. Böcker och skola för eviga tider (2000. Övers.: Staffan Holmgren) s. 27–43.

Theo D’haen, The Routledge Concise History of World Literature, 2012, s. 5–26.

Förorden till Nordisk kvinnnolitteraturhistoria (http://www.nordicwomensliterature.net/sv)

F.W. Galan: ”Literary System and Systemic Change. The Prague School Theory of Literary History, 1928–48” i PMLA, 1979:2 s. 275–285.

Lars Gustafsson: Litteraturhistorikern Schück (1983) s. 123–163 

Gunnar Hansson: Vem gör litteraturens historia? (1990) s. 45–72.

Eva Hættner Aurelius: Inför lagen, s.11―33.
Wendell V. Harris: ”What is Literary ’History’?” i College English 1994:4, s. 434–451

Barbara Herrnstein Smith: ”Värde/värdering” i Litteraturens värden (2009. Red.: Anders Mortensen. Övers.: Staffan Holmgren) s. 27–38.

Linda Hutcheon: ”Rethinking the National Model” i Linda Hutcheon and Mario J. Valdés (red.): Rethinking Literary History (2002) s. 3–14.

Andreas Huyssen: ”Modernismens geografier i en globaliserende verden” i Verdenslitterær kritik og teori. Verdenslitteratur 1 (2008. Red.: Mads Rosendahl Thomsen) s. 115–135.

Fredric Jameson: ”New Literary History after the End of the New” i New Literary History 2008:3 s. 375–387.

Hans Robert Jauss: ”Literary History as a Challenge to Literary Theory” i Toward an Aesthetic of Reception (1982) s. 3–45

Thomas Karlsohn: ”Kanon och kritik. En debatt och några eftertankar” i Psykoanalytisk Tid/Skrift 2007:18–19, s. 28–47.

Bengt Landgren: Den poetiska världen. Strukturanalytiska studier i den unge Gunnar Ekelöfs lyrik (1982) s. 13–43.

Sarah Lawall, ”The West and the Rest: Frames for World Literature”, Teaching World Literature, Ed. by David Damrosch, 2009, s. 17–33.

Mikela Lundahl: ”Kanon och demokrati” i Kanon ifrågasatt (2009. Red.: Katarina Leppänen & Mikela Lundahl), s. 13–50.

Lars Lönnroth & Sven Delblanc (red.): Den svenska litteraturen band 1.

Franco Moretti, Graphs, Maps, Trees. Abstract Models for Literary History, 2005.

Anna Nordlund: Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891–1996 (2005) s. 283–342.

David Perkins: ”Narrative Literary History” i Is Literary History Possible? (1992) s. 29–51. Margareta Peterson (red.): Världens litteraturer (2011) s. 13–19, 237–245.

Mads Rosendahl Thomsen, ”Franco Moretti and the Global Wave of the Novel”, The Routledge Companion to World Literature, Ed. by Theo D´haen et. al., 2012, s. 136–144.

Henrik Schück: Illustrerad svensk litteraturhistoria (1896; 1926) s. 321–330 och 324–338. Henrik Schück: ”Litteraturhistoriska metoder” i Ur gamla papper (1908) s. 167–192.

Mariano Siskind, ”The Genres of World Literature. The case of magical realism”, The Routledge Companion to World Literature, Ed. by Theo D´haen et. al., 2012, s. 345–355.

Anna Williams: ”Den kluvna litteraturhistorien”, Genusvetenskapliga litteraturanalyser (2010. Red.: Åsa Arping & Anna Nordenstam), s. 29–46.


Sidantal totalt för sekundärlitteraturen: (1000-1500)