Miljökemi

Kursen är inplacerad på nivån 30–60 högskolepoäng för kandidatexamen i kemi eller miljövetenskap och kan dessutom läsas som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: Kemi, kandidatprogram (N1KEM), Kemi, masterprogram (N2KEM), Organisk kemi och läkemedelskemi, masterprogram (N2KEL), Kemi och lärande, masterprogram (N2KOL), Ämneslärarprogrammet (L1ÄGY), Ämneslärarprogrammet (L1Ä79), Miljövetenskap med inriktning naturvetenskap, kandidatprogram (N1MVN), Atmosfärsvetenskap, klimat och ekosystem, masterprogram (N2ACE), Marin vetenskap, kandidatprogram (N1MAV)

Godkända resultat på kursen KEM011, alternativt godkända kurser MAV103-105 samt MAV107 inom Marinvetenskap, kandidatprogram, vid Göteborgs universitet, eller motsvarande.

Miljörelaterade problem med viktiga kemiska komponenter kännetecknas ofta av hög komplexitet, och ämnet miljökemi integrerar kunskap från flera traditionella kemiska ämnen. Vidare kommer påverkan av mänskliga aktiviteter på de kemiska aspekterna av miljön att undersökas i detalj. Kursen ger också en kunskapsbas för vidare studier inom området och relaterade ämnen samt för undervisning.

Följande ämnen kommer att behandlas:

1. Introduktion till miljökemi
2. Akvatisk kemi
3. Atmosfärskemi
4. Miljörelaterad biokemi
5. Teknik, resurser och energi. Hållbar utveckling

Delkurser

1. Teori, 7,5 hp
2. Laborationer, 4 hp
3. Projekt, 3,5 p

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• förklara grundläggande akvatisk kemi,
• förklara försurningens och övergödningens orsaker och verkan i akvatiska system,
• förklara klimatförändringens orsaker och drivkrafter,
• förklara konsekvenser av trender inom energiproduktion och energianvändning,
• förklara avgiftningssystemens betydelse och samband mellan exponering för miljögifter och biologiska effekter/sjukdomar,
• beskriva atmosfärens struktur, innehåll och meteorologiska fenomen,
• beskriva ozonbildningens kemi och uppkomsten av surt regn,
• beskriva ozonlagrets betydelse för liv på jorden samt mekanismer för dess uppbyggnad och nedbrytning,
• definiera begreppet aerosol samt redovisa aerosolernas betydelse för atmosfäriska processer, 
• redovisa källor och sänkor för atmosfäriska partiklar,
• översiktligt beskriva vattnets globala fördelning,
• namnge viktiga typer av växelverkan mellan vatten och andra material/faser som luft, sediment, och partiklar.

Färdigheter och förmåga

• identifiera vetenskapligt material (inklusive primär- och sekundärkällor) från databaser och vetenskapliga publikationer,
• använda vetenskapligt material i en egen vetenskaplig rapport,
• planera och genomföra laborationer med anknytning till miljökemiska problem,
• analysera miljökemiska problem, identifiera och inhämta den information som krävs för deras lösning,
• redovisa resultat från egna laborationer och information från vetenskaplig litteratur muntligt och skriftligt,
• ge konstruktiv återkoppling till vetenskapliga presentationer,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt bedöma resultaten från egen laborativ verksamhet,
• kritiskt diskutera miljöns tillstånd och dess samband med människans aktivitet,
• diskutera kopplingar och skillnader mellan vetenskaplig förståelse och vad som presenteras som populär kunskap.

Delkurs 1: Undervisningen omfattar föreläsningar

Delkurs 2: Undervisningen omfattar laborationer och redovisningar. Samtliga moment i delkurs 2 är obligatoriska.

Delkurs 3: ett grupprojekt som följer principerna för Problembaserat lärande (PBL). Grupprojektet är obligatoriskt.

Undervisningsspråk: engelska och svenska

Kursen ges som huvudregel på engelska men kan ges på svenska helt eller delvis när omständigheterna medger det.

Delkurs 1: Kunskapskontroll sker genom en skriftlig salstentamen vid kursens slut

Delkurs 2: Kunskapskontroll sker genom skriftliga redovisningar.

Delkurs 3: Redovisningarna inom grupprojektet

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Delkurs 1: För betyg G krävs godkänt resultat i sluttentamen. För betyg VG krävs därutöver betyg VG i sluttentamen.

Delkurs 2: För betyg G krävs deltagande i samtliga laborationer och godkänt resultat i redovisningarna.

Delkurs 3: För betyg G krävs deltagande i grupprojektets samtliga obligatoriska moment samt godkänt resultat i grupprojektets redovisning.

Slutbetyg: För slutbetyg G krävs betyg G i de tre delkurserna. För slutbetyg VG krävs betyg VG i delkurs 1 och betyg G i delkurs 2 och 3.

Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på Göteborgs universitets lärplattform. Student som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion, inklusive eventuella förändringar i kursens upplägg, ska tillgängliggöras för studenterna inom rimlig tid efter kursslut och förmedlas till de studenter som ska påbörja kursen vid kommande tillfällen.