Miriam studerar masterprogrammet Kultur och demokrati: ”Vill jobba med kultur ur ett folkbildningsperspektiv”
Miriam Hagström, som läser sista terminen på masterprogrammet Kultur och demokrati, tycker att det har funnits en röd tråd genom utbildningen med en tät relation mellan teori och praktik. Efter examen vill hon jobba inom publik verksamhet och göra kulturen tillgänglig för fler.
Studenterna får under masterprogrammets gång lära sig att ifrågasätta och reflektera kring kultur och demokrati som företeelser och hur dessa förhåller sig till problem, konflikter och förändringar i samhället. I utbildningen ingår praktik och studenterna anordnar även ett utåtriktat evenemang.
– Det som lockade var kombinationen av samhällskunskap och humaniora, att studera kultur utifrån en maktkritisk synvinkel. Att utifrån en demokratisk värdegrund kunna förstå och ifrågasätta normer och ojämlikheter var en drivkraft för Miriam Hagström att söka masterprogrammet.
Det var genom en podd som Miriam blev varse om Kultur och demokrati och känslan var ganska omgående att programmets inriktning överensstämde med vad hon eftersökte. Kulturintresset hade hon haft sedan länge, med en universitetsbakgrund inom retorik, filosofi och psykologi. Därtill ett eget brinnande intresse för konst och litteratur. Miriam tog beslutet att återvända till Göteborg efter att ha bott en tid i Stockholm.
Teorier får verklighetsnära kontext
När Miriam i skrivande stund nyligen har påbörjat den avslutande terminen som framemot sommaren ska kulminera med inlämnandet av en masteruppsats är det med den inledande känslan kring programmet intakt hon ser tillbaka på de tidigare kurserna. Framför allt har hon fastnat vid att det rakt igenom har funnits en röd tråd mellan litteraturen, de teoretiska perspektiven och sättet på vilket dessa getts en meningsfull och verklighetsnära kontext.
Hon tar kulturpolitik, som diskuteras flitigt på programmet, som exempel.
– Att läsa om kulturpolitik – förklarar Miriam – innebär inte enbart att lära sig att resonera utifrån ett teoretiskt sammanhang utan även att utforska hur kulturpolitiken kan tillämpas i praktiken. Det kan till exempel vara genom att granska styrdokument och policyer, hur de formuleras och används inom offentlig verksamhet.
Kompetenser som studenterna kontinuerligt får vässa under programmets gång är den analytiska förmågan och ett kritiskt förhållningssätt.
– Därigenom får vi en annan ingång till det som ibland upplevs självklart. Det kan vara exempelvis hur kriser framställs och varför, säger Miriam.
Studenterna får planera offentligt samtal
Redan under programmets andra termin blir beröringspunkterna med det omgivande samhället påtagliga. I grupper får studenterna planera och genomföra ett offentligt samtal som med utgångspunkt i relationen mellan kultur, demokrati och offentlighet behandlar ett aktuellt tema. Ett projektarbete som ställer krav på planering och samarbete, understryker Miriam.
– Studenterna får dela upp olika ansvarsområden mellan sig. Någon samordnar och fixar lokalen, medan någon annan tar på sig att göra bakgrundsresearch eller digital marknadsföring.
Miriam var med och anordnade ett samtal med inriktning mot Göteborgs möjligheter och utmaningar som litteraturstad på Göteborgs stadsbibliotek. Under arbetets gång finns programmets lärare med i processen och handleder och stöttar i de fall det behövs. Att relationen mellan lärare och studenter är tight och att mycket tid ges för konstruktiv feedback tycker Miriam är kännetecknande för programmet.
– Att programmet är tvärvetenskapligt innebär att studenterna kommer från en rad olika ämnen, säger hon. Men lärarna visar verkligen ett stort engagemang för var och ens individuella intressen och för de ämnen man har pluggat innan.
Hon tillägger:
– Att vi har olika studiebakgrunder gör ju diskussionerna på seminarierna än mer intressanta.
Gjorde praktik på Göteborgs konsthall
Under termin tre ligger mycket fokus på praktikkursen. Det är upp till varje student att själv hitta en praktikplats, men Miriam poängterar att programkoordinator och studievägledare har varit väldigt tillmötesgående med tips och råd kring vart man kan söka sig. För just möjligheten att få vara ute på praktik beskriver Miriam – som själv fick en praktikplats på Göteborgs konsthall – som själva kronan på verket.
– Den har känts ovärderlig, betonar hon. Kunskaper från programmet ”aktiveras” i dig när du befinner dig på en arbetsplats och märker hur de frågor man tidigare diskuterat kan användas i praktiken.
Miriam var involverad i ett pedagogiskt fördjupningsarbete mellan praktikplatsen och en förskola i Eriksbo, där hon gjorde intervjuer och deltog i workshops. Hur kan två institutioner likt dessa få ömsesidigt utbyte av varandra? Hur kan det faktum att barn i ett tidigt skede i livet introduceras till konstnärliga och kreativa aktiviteter bidra till deras pedagogiska utveckling? Dessa frågeställningar fick Miriam vara med och summera i en rapport för praktikplatsens räkning.
På andra sidan vårens masteruppsats väntar för Miriam en karriär som kulturvetare och ingenting tycks tala för att hon kommer att lämna kultursektorn bakom sig.
– Jag tänker mig att jag ska jobba inom publik verksamhet på en kulturell institution, säger hon. Jag vill fortsätta att ägna mig åt de estetiska uttrycken, men då ur ett demokratiskt och folkbildningsperspektiv och göra kulturen tillgänglig för fler.
Text: Erik Pedersen