Möt fler journaliststudenter från JMG

Teo Kristjansson

Berättat 2019

– Jag hade länge velat bli journalist, men saknade kunskap om hur jag skulle gå till väga. Självförtroendet var lågt och kreativiteten var icke-befintlig, men JMG har hjälpt mig med allt det. Genom flera praktiska övningar, intressanta föreläsningar och ständiga diskussioner har min tid på skolan flugit förbi och jag har lärt känna massor av nya vänner.

Anna Palmgren

Berättat 2019

– Det bästa med utbildningen har varit möjligheten att få göra radio och tv, och inte enbart att skriva. Tack vare kunniga lärare och inspirerande kurser känner jag mig nu taggad och redo för arbetslivet och med ett välfyllt bagage av nödvändig kunskap från JMG.

Clara Fritzon

Berättat 2019

– Att studera vid JMG öppnar många viktiga dörrar. Genom praktik, after works, temadagar och andra forum får man genom hela utbildningen möjlighet att knyta kontakter med framtida kollegor och chefer. Det bästa man kan göra är att försöka jobba på redaktion vid sidan om och under somrarna. Det är en bra fot in i branschen.

Aida Pourshahidi

Text från 2016

"Att man skulle behöva "vassa armbågar" är en märklig och bakåtsträvande inställning". Det tycker Aida Pourshahidi som läste journalistutbildningen på JMG. Idag arbetar hon som programledare på SVT.

Idag är jag programledare på Lilla Aktuellt på SVT. Det är alltså Sveriges televisions nyhetsprogram för barn mellan 8 och 12 år. Vi sänder varje vardagkväll – förutom fredag då vi istället sänder liveprogram på förmiddagen med publik i studion. Vi är totalt ca 15-19 personer på redaktionen inräknat två programledare, redaktörer, reportrar, fotografer, projektledare och projektplanerare.

Jag jobbar mycket mot sändningarna jag programleder dvs. skriver manus och skriver och klipper nyhetsreportage (dock är det betydligt mindre redigering och reportagearbete för mig jämfört med till exempel en reporter, som jag var tidigare). Sedan innebär arbetet också mycket nyhetsvärdering tillsammans med redaktörerna, och idéarbete med hela redaktionen, för programmet i ett längre perspektiv.

Ännu ett sätt att berätta

Jag kom från en samhälls- och konstvetenskaplig bakgrund och hade arbetat en del som museipedagog när jag kom in på JMG. Och jag sökte mig väl dit lite med tanken om att journalistiken kunde vara ännu ett sätt för mig att berätta - bara via lite andra plattformar än innan.

I början var jag rätt inne på skrivande, men under utbildningens gång fick jag upp ögonen för både ljud och rörlig bild, bland annat i och med kurser i radioproduktion och redigering av tv/dokumentärfilm.

Roligast och bäst

Jag fick sommar- och extrajobb som radiopratare, och när jag senare gjorde min långa praktik på SVT märkte jag att det var där jag hade som roligast, och därmed jobbade bäst. Från praktiken gick jag vidare till flera olika projekt inom tv-produktion, främst i rollen som inslagsproducent (som ofta fungerar som en sorts samordnande reporter i dokumentära sammanhang) och researcher för dokumentärer och dokumentärserier.

Något av det viktigaste jag fick med mig från JMG är hur jag lärde mig att snacka om det jag producerat, och släppa ifrån mig det för att få kritik. Ältandet av formuleringar, frågeställningar och dramaturgi gjorde att jag delvis lärde mig hitta min egen stil – samtidigt som jag lärde mig hitta kärnan i olika ämnen jag ville arbeta med.

Lärde mig massvis på praktiken

Sedan var praktiken något av det absolut viktigaste och mest lärorika med utbildningen. Delvis faller en hel del från skolan på plats – och samtidigt lär man sig en massa som man inte riktigt kan plugga sig till.

Att skriva om sin utbildning såhär tenderar ju att bli väldigt pretentiöst och abstrakt och torrt. Och jag lyckas inte riktigt komma ifrån det här heller, märker jag.

Jo, en extremt konkret och bra grej jag tagit med mig från JMG: människorna jag pluggade med. Dom som liksom hänger kvar och finns där med genial input och stöd i jobbsammanhang. Och som också är goda vänner och allmänt bra människor.

Tips till framtida studenter

Snacket om att behöva ”vassa armbågar för att klara sig i branschen" är en sån märklig och bakåtsträvande inställning. Jag menar inte att man ska vara helt självutplånande, men armbågsmentaliteten leder bara till att en i slutändan motarbetar alla, inklusive sig själv. Så, här kommer ett tillsynes lamt men egentligen asbra och enkelt tips: Jobba tillsammans med och hjälp dom du har omkring dig. Det blir bättre för alla, och imorgon hjälper dom dig.

Kontakter är jätteviktiga – men var för guds skull ärlig med dina intentioner när du snackar med nån. Att ”nätverka” - detta jobbiga uttryck – med nån sorts påklistrad vänskapsambition blir ofta bara förvirrande, tillgjort och inge bra.

Och var ödmjuk och ambitiös, både under utbildningen och senare i arbetslivet. Och det finns ingen motsättning i att vara ödmjuk och att ha bra självförtroende.

Albin Dahlin

Text från 2016

Albin Dahlin tycker att han lärde sig ett hantverk under journalistutbildningen på JMG.

Jag jobbar som redaktionschef och ansvarig utgivare för Ålands Radio och TV som som är Ålands licensfinansierade public service-bolag.

Under utbildningen på JMG gjorde jag min långa praktik på Ålands Radio. Det ledde till sommarjobb och senare fast anställning som reporter efter att jag tagit examen. Efter flera olika roller på redaktionen jobbar jag nu som redaktionschef.

Att utbildningen kombinerar akademiska studier med väldigt mycket praktiska övningar och lång praktik. Det kändes verkligen som att jag lärde mig ett hantverk under tiden på JMG. Dessutom fick jag många viktiga kontakter och flera vänner för livet.

Satsa på att specialisera dig inom ett område du brinner för. Det ger bättre möjligheter att klara sig i branschen.

Alexander Dominici

Berättat 2016

Grävande journalistik ger en djup förståelse för det journalistiska hantverket enligt Alexander Dominici.

Två år efter journalistutbildningen jobbar jag som producent och redaktör för samtals- och debattverksamheten på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Det innebär att jag, tillsammans med tre kollegor, ansvarar för att sätta ihop aktuella scensamtal och debatter, producera dem på plats och driva andra projekt som rör yttrandefrihets- eller demokratifrågor.

När jag gick sista terminen på JMG fick jag ett litet översättningsjobb för SVT Göteborg, på rekommendation från en av våra föreläsare. Det ledde till en projektanställning som researcher på SVT Debatt, som sedan genom en kollega där, blev vägen in till jobbet på Kulturhuset.

Fokuset på grävande journalistik gav en djup förståelse för det journalistiska hantverket och det är en bra grund att stå på när man sedan tar sina första stapplande steg ut i arbetslivet. Möjligheten att få bra praktikplatser är också ett tungt skäl att läsa på JMG. Men det allra bästa med utbildningen är att den var rolig att gå och har lett till flera stimulerande och intressanta arbeten.

Tips till framtida studenter

Ta tid under utbildningen och fundera på vad för typ av journalistik du tycker är intressant att syssla med. Passa sedan på att försöka göra just den typen av saker när ni får uppgifter. Det leder ofta till bra kontakter som kan vara användbara längre fram. Ett annat tips är att spara alla telefonnummer till alla dem du intervjuar eller har kontakt med under utbildningen. Ovärderligt!

Björn Jansson

Berättat 2016

Björn Jansson berättar om när han läste journalistutbildningen på JMG och vad han gjort efteråt.

Jag började på JMG i januari 2007 och gick i den sista klassen som gick det som då kallades för det "långa programmet", alltså fem terminer varav en termins praktik. I dag jobbar jag som distribution director på Spoon, som är Sveriges största content marketingbyrå.

Att det blev JMG från första början var mest en slump. En champagneflödande Valborgsmässoafton i Uppsala träffade jag en JMG-student som berättade både om studierna och hens tankar kring det framtida arbetet som journalist. Något lockade uppenbarligen, för sju månader senare gjorde jag min första dag som JMG-student.

Väldigt nöjd

Jag har upplevt det som att JMG är en av de absolut starkaste medieutbildningsinstitutionerna i Sverige och är väldigt nöjd med det jag lärde mig, och att också kunna sätta JMG på mitt cv. Men det bästa jag har med mig från skolan är nog kontakter och vänner för livet. Och just det, min sambo också.

Efter att ha testat de flesta rollerna inom tidningsjournalistik – allmänreporter, webbredaktör, redigerare, sportreporter – halkade jag in på Spoon av en slump. En vän från JMG jobbade på Spoon, och på den vägen kom jag in. Lite förenklat så kan man säga att Spoon gör kommunikation åt företag utifrån redaktionella principer, och att vi menar att det alltid finns en story värd att berättas. Ett par kollegor gör till exempel en tidning som endast handlar om bultar (!) och den är både snygg och intressant.

Den här typen av kommunikation har traditionellt sett handlat om print-produkter i form av kundtidningar. I dag konsumerar vi medier på ett annat sätt jämfört med 10-15 år sedan, vilket har gjort att många kunder efterfrågar alternativ till den klassiska kundtidningen. Då handlar det om digitalt innehåll, oftast i form av filmer och texter för publicering på webben. Och mitt jobb går ut på att parera nackdelarna och utnyttja fördelarna som kommer av digital- kontra print-publicering. Kort och gott ska jag se till att så många som möjligt läser det innehåll vi producerar, och analysera läsarnas beteende för att optimera framtida publiceringar.

Christopher Friman

Berättat 2016

Mot slutet av utbildningen hade jag räknat ut vilken sorts journalistik jag ville jobba med, berättar Christopher Friman.

Jag är reporter på magasinet Filter. Tidningens huvudredaktion finns i Göteborg, men min tjej tvingade mig att flytta till Stockholm, så nu sitter jag på vårt kontor i Hornstull. Härifrån jobbar jag med att komma på idéer och sedan omvandla dem till korta texter eller längre reportage. Jag har ett väldigt roligt jobb, men eftersom jag inte har någon direkt ämnesmässig nisch måste jag ofta lära mig väldigt mycket om väldigt underliga saker, till exempel svinuppfödning, brevduveskötsel och psykedeliska droger.

I början tyckte jag det var obehagligt att ständigt behöva börja om från noll, men folk har i regel hög tolerans för ens okunskap (den allmänna inställningen är att vi journalister är klåpare) och nuförtiden brukar jag luta mig mot ett citat från den äckligt begåvade reportageskribenten Mike Sager: »It is not shameful to be ignorant, only to remain so.«

JMG lockar människor med enormt olika ambitioner – vissa vill rädda världen, andra vill synas i TV, några är helt insnöade på sport, somliga drömmer om att avsätta fifflande kommunalråd och en rätt stor del är jätteförvirrade och vet bara att de »gillar att skriva«. Sån var jag. De första åren ägnade jag mig åt att fundera över vad jag egentligen sysslade med, men mot slutet hade jag ändå lyckats räkna ut ungefär vilken sorts journalistik jag vill jobba med. Det berodde mycket på den dåvarande gästprofessorn Karen Söderberg. Hon höll i en reportagekurs som utan tvekan var det roligaste och mest givande jag gjorde under hela utbildningen.

Råd till kommande studenter

Om jag ska komma med några tips lyder de: räkna ut vad du vill göra. Och när du räknat ut det – försök få en praktikplats som överensstämmer med den inriktningen du valt. Jag hade turen att hamna på Filter när tidningen var relativt nystartad. Praktiken ledde till att jag skrev mitt exjobb som ett reportage i tidningen, och kort därefter blev jag anställd som reporter.

Den långa praktikperioden är det absolut bästa med JMG. Eftersom skolan har så bra kontakter med branschen kan man göra i stort sett vad som helst: nyhetsjournalistik, feature, TV, radio, gräv, sport… Om man inte jobbar extra som journalist vid sidan av utbildningen är praktikperioden ens absolut bästa chans att få in en fot på den i övrigt inte så värst inbjudande arbetsmarknaden. Så tänk igenom ditt val noga.

Joanna Wahlsten

Berättat 2016

Just nu känner jag mig väldigt nöjd i min jobbsituation, konstaterar Joanna Wahlsten.

Trots att jag haft en plan på att jobba som journalist sedan jag var väldigt ung visade det sig att arbetsmarknaden krävde mer än jag föreställt mig. Jag är uppväxt i Göteborg och ville bo här, och då såg det än mer mörkt ut att få ett någorlunda långsiktigt jobb. Jag tog därför ett beslut att läsa kommunikationsvetenskap och strax efter det fick jag jobb som presskontakt på filmfestivalen.

De senaste tre åren har jag gjort halva året på festivalen och halva året på Bokmässan i den rollen. Där får jag fortfarande ha en fot kvar i mediavärlden men kan få mer kontinuitet i mitt arbete. Jag har i mitt jobb ansvar för i princip all information som går ut, och sköter kontakterna med media. Här har jag förstås nytta av vad jag lärt mig på JMG om nyhetsvärdering och ett bra kontaktnät från skolan och de journalistjobb jag hann ha innan jag bytte bana (GP, Aftonbladet, Filter).

Både filmfestivalen och Bokmässan har satt mig i sammanhang som både utmanat men också varit oförglömliga för mig. Jag har ställts inför att hantera skribenter som kommit fulla till sina intervjuer, gubbar som utgett sig för att vara journalister för att gå in gratis, men också träffat internationella regissörer, skådespelare och författare. Just nu känner jag mig väldigt nöjd i min jobbsituation och skulle inte vilja ha det på något annat vis.

Råd till framtida studenter

Det jag lärt mig av min egen erfarenhet är att det krävs lite mer än att gilla att skriva för att lyckas som journalist. Du behöver vara otroligt driven, både vad det gäller idéer men också hårt arbete. Men oavsett vilket jobb du söker – som journalist eller inom information/kommunikation – kommer en journalistutbildning från JMG alltid värderas högt av den som rekryterar.

Samir Bezzazi

Berättat 2016.

Försök att bli din egen, råder Samir Bezzazi.

Jag slutade på JMG 2008. Precis som för många andra fick jag mitt första vikariat på samma redaktion där jag varit praktikant - i mitt fall var det Göteborgs-Posten. Efter knappt ett år som reporter där började jag jobba som webbredaktör på Sydsvenskan under ett halvår, och därifrån gick jag till P4 Göteborg där jag hade en programanställning (ett vikariat fast längre) som reporter i två år.

Sedan var jag tillbaka på Göteborgs-Posten en kort tid innan jag hamnade på SVT där jag sedan tre år tillbaka har en fast anställning på SVT Nyheter Väst.

Just nu är jag dock utlånad till en annan SVT-produktion, nämligen ett nytt granskande program som heter SVT Dold.

Slumpen

Att jag hamnade på SVT är väldigt mycket en slump, precis som med alla journalistjobb jag haft. Jag var intresserad av ett vikariat men eftersom jag inte hade tidigare tv-erfarenhet började jag min tid på SVT som arbetsmarknadspraktikant. Detta för att jag under några månader skulle kunna lära mig att göra tv. Efter det fick jag ett vikariat och ett halvår senare blev jag fast anställd.

Min tid på JMG förberedde mig väl för jobbet som journalist. Jag hade personligen inga problem i förflyttningen från student till arbetande och kände inte att något saknades, förutom erfarenhet förstås.

Tips till framtida studenter

När man börjar är det alltid bra att få komma ut och göra journalistik så man lär sig hantverket, men försök att bli "din egen" så fort som möjligt. Alltså försök hitta egna nyheter och egna källor. Det är mycket roligare och det ökar dina chanser att få jobb. Som reporter är man väldigt utbytbar, men inte om man är en reporter som drar fram egna nyheter och avslöjanden. Då blir redaktörerna mer beroende av en.

I början kan det kännas som att alla andra är bättre än vad man själv är. Och så är det. Men det beror bara på en sak: erfarenhet. Med tiden blir du minst lika vass.