Obligationsrätt

Kursen ges på andra terminen (G1N). För att kunna läsa kursen måste studenten vara registrerad på juristprogrammet.

Kursen syftar till att ge ingående kunskaper i vissa centrala områden av juridiken som är nödvändiga för att kunna läsa vidare inom dessa områden, för att arbeta som jurist med allmänjuridiska frågor eller för att kunna utveckla en juridisk specialisering. Vidare skall kursen ge träning i att resonera på och att uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt.

Med utgångspunkt i traditionell rättssystematik är kursen sammansatt av ämnena avtalsrätt, fordringsrätt och allmän kontraktsrätt. Dessa ämnen omfattar i sig mindre kategorier som exempelvis personrätt, köprätt, den mellanmansrättsliga regleringen och fastighetsrätt som stödjande och fördjupande ämnen i förhållande till avtalsrätt, fordringsrätt och allmän kontraktsrätt. Vilka delämnen som hanteras kommer att variera från kurstillfälle till kurstillfälle.

Kursen omfattar tre steg.

Det första steget är bassteget. Under detta steg ska studenterna tillgodogöra sig baskunskaper i kursens ämnen. Fokus ligger på sådana frågor som regleras i lagtext, men redan här relateras till reglering som har sin lösning i praxis och doktrin. Studiearbetet består i att studera läromedlen, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i ett examinationsmoment och i att delta i en övning där andra deltagares prestation på examinationsmomentet bedöms anonymt.

Det andra steget är breddsteget. Under detta steg ska studenterna utöka sina kunskaper till det icke i lag reglerade området och fördjupa sina resonemang avseende i lagtext reglerade frågor. Studiearbetet består i att studera läromedlen, i att delta i föreläsningar, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i ett examinations-moment och i att delta i en övning där andra deltagares prestation på examinationsmomentet bedöms anonymt.

Det tredje steget är djupsteget. Under detta steg ska studenterna arbeta med avgränsade frågor med en djuplodande kritisk och analytisk ansats. Studiearbetet består i att studera läromedlen och i att gemensamt med andra utarbeta en argumenterande skrift avseende ett givet rättsligt problem. Under djupsteget finns möjlighet att i grupp delta i en muntlig föredragning i form av ett förhandlingsspel. Deltagande i förhandlingsspelet är förutsättning för att den i grupp utformade argumenterande skriften ska få åberopas som examinationsunderlag.

Utöver de nämnda möjligheterna att delta i examinationsmoment omfattar kursen också möjligheten att delta i ett avslutande examinationsmoment kring kursen i stort.

Kursen omfattar således ett antal möjligheter (examinationsmoment) för studenterna att samla underlag för bedömningen av om de nått kursens lärandemål. Studenterna ska under kursen bygga en portfölj av prestationer vid de examinationsmoment som erbjuds under kursen. I slutet av kursen ska studenterna presentera ett urval av examinationsmomenten i sin portfölj och i en reflekterande skrift visa hur de med hjälp av sina olika valda prestationer har presenterat underlag för bedömningen av om de nått kursens lärandemål.

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren

1) visa ingående kunskaper om den avtalsrättsliga, fordringsrättsliga och allmänt inkl den speciella kontraktsrättsliga regleringen.

2) kunna tillämpa den nämnda regleringen på såväl enkla som komplexa juridiska problem.

3) kunna hantera reglerna och göra juridiska bedömningar på ett etiskt ansvarsfullt sätt i den relevanta sociala och samhälleliga kontexten.

4) kunna analysera hur normbildningen inom kursens område går till samt självständigt konstruera normer.

5) i skrift kunna uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt.

Deltagarna i kursen att delas in i olika fraktioner. Indelningen sker genom kursansvarig. Något byte av fraktion är normalt inte möjligt, då fraktionerna av pedagogiska skäl måste vara så lika stora som möjligt; dispens kan dock ges. Ansökan om dispens görs hos kursansvarig och ska grundas på tungt vägande skäl av trängande karaktär.

För varje fraktion förordnas en för fraktionen ansvarig lärare, som också är fraktionens enda examinator. Skulle någon fraktionsansvarig lärare inte vara behörig att förordnas som examinator, förordnas kursansvarig som examinator. Kursansvarig ska höra fraktionsansvarig lärare före det att betyg för en sådan fraktion sätts.

Undervisningen under bassteget sker i form av dels föreläsningar, dels gruppövningar som förberetts av deltagarna.

Undervisningen under breddsteget sker i form av en serie föreläsningar som ges gemensamt för alla fraktioner. Därtill kommer efter föreläsningsserien inom varje fraktion för sig seminarier av gruppövningskaraktär som förbereds av deltagarna.

Undervisningen under djupsteget sker i form av en inledande föreläsning. I övrigt delas deltagarna in i basgrupper om maximalt fyra studenter som gemensamt ska författa en argumenterande skrift avseende ett givet rättsligt problem ur en viss parts synvinkel.

Efter författandet av skriften erbjuds deltagarna att delta i ett förhandlingsspel där de på grundval av sin skrift ska argumentera för sin valda rättsliga lösning och uppnå en förlikning med en motpart som består av en annan studentgrupp. Deltagande i förhandlingsspelet utgör förutsättning för att den författade skriften ska få åberopas som ett examinerande moment i den avslutande presentationen av portföljen i slutet av kursen.

Ordinarie examination. Kursen examineras genom att studenten genomför de examinationsmoment som kursen omfattar och i vilka studenten önskar delta och av dessa väljer ut tre moment som studenten vill presentera för examinatorn. Det erbjuds tre individuella salstentamina och tre gruppuppgifter:

1) tentamen på bassteget;

2) bedömningsövning på bassteget;

3) tentamen på breddsteget;

4) bedömningsövning på breddsteget;

5) inlämningsuppgiften på djupsteget;

6) avslutande tentamen.

Av gruppuppgifterna utgör djupuppgiften också underlag för ett muntligt förhandlingsspel inom ramen för kursen. Djupuppgiften får åberopas i den avslutande presentationen av portföljen av examinerande moment endast av studenter som också deltagit i förhandlingsspelet.

Student skall vid kursslut senast vid anslagen tid presentera sin portfölj i en skrift i vilken studenten reflekterar över sina valda examinerande prestationer och argumenterar för att och hur studenten uppnått de i kursplanen angivna lärandemålen.

Studenten får i sin portfölj inte presentera fler än två examinationsmoment av individuellt eller fler än två examinationsmoment av kollektivt slag. För omregistrerade studenter på kursen gäller – eftersom dessa inte får delta i kollektiva examinerande moment – att dessa endast får presentera upp till tre tentor i portföljen.

Portföljpresentationen medför att varje enskilt examinationsmoment är frivilligt.

För att ta höjd för att studenten kanske inte klarat något examinationsmoment och för att säkerställa att studenten har ett verkligt val bland examinationsmomenten avseende vilket av dem som ska presenteras i portföljen, bör studenten delta i så många examinationsmoment som möjligt. Det är inte heller säkert att varje examinationsmoment ger möjlighet att på ett tillfredsställande sätt kunna visa kursmålsuppfyllelse avseende all kursmålen. Det är därför en fördel för studenten att genomföra så många examinerande moment som möjligt.

Presentationen av portföljen skall göras i enlighet med särskild instruktion. Av denna följer att studenten skall reflektera över hur studentens prestationer relaterar till lärandemålen. Detta betyder att den ordinära ordningen är att en student deltar i kursen och utnyttjar så många möjligheter att prestera bedömningsunderlag till sin portfölj som möjligt.

För att nå godkänt krävs att studentens prestationer tillsammans visar att studenten nått lärandemålen. Detta görs genom att studenten i den avslutande presentationen av sina prestationer med stöd i genomförda examinationsmoment förklarar att och hur han eller hon visat att varje kursmål är uppnått.

En parameter (alltså ett hänsynstagande bland flera) vid bedömningen av huruvida lärandemålen i kursplanen har uppnåtts är att aktivt deltagande i undervisningen under kursen premieras framför icke-deltagande eller endast passivt deltagande.

En student som inte i anslagen tid presenterar sin portfölj blir underkänd på grund av avsaknad av portföljpresentation och får inte sina prestationer bedömda. Eftersom studenten då blivit underkänd får studenten ytterligare möjlighet att fylla på sin portfölj genom omtentamen.

Av att studenten ska presentera sina prestationer och av att aktivt deltagande i undervisning premieras före icke-deltagande eller endast passivt deltagande följer, att ordinarie examination inte är anonym i förhållande till läraren.

Omexamination. En student som presenterat sin portfölj och fått bedömningen underkänd får ytterligare möjlighet att fylla på sin portfölj genom omtentamen. Detsamma gäller en student som inte presenterat någon portfölj. Efter omtentamen skall studenten presentera sin portfölj på nytt (senast anslagen tid), med beaktande av omtentamensprestationen.

Vid omexaminationen måste studenten ta bort ett individuellt moment som tidigare valts som underlag för portföljen. Studenten får alltså fortsatt inte åberopa fler än maximalt två individuella prestationer. Omregistrerade studenter på kursen får inte presentera fler än tre individuella prestationer. Har alltså omregistrerade studenter tidigare presenterat bas-, bredd- och avslutningstentan i sin portfölj, måste de ta bort en av dessa tentor och ersätta den med omtentan.

Student som inte presenterar sin portfölj i anslagen tid får invänta nästa bedömningsomgång, som inträffar efter nästkommande omtentamen. Detta gäller oavsett om studenten avser att delta i omtentamen eller inte.

Som underkänt försök räknas varje försök att bli godkänd som resulterar i beslut om underkännande. Beslut om underkännande fattas som regel om prestationerna i den presenterade portföljen inte är tillräckliga.

Lämnar en student inte in någon portfölj, görs heller ingen materiell bedömning av studentens prestationer. En bedömning av prestationerna görs enbart om studenten presenterat en portfölj för att få ett godkänt betyg.

Av att studenten ska presentera sina prestationer och av att aktivt deltagande i undervisning premieras före icke-deltagande eller endast passivt deltagande följer, att inte heller omexamination är anonym i förhållande till läraren.

Studenter som deltagit i tidigare akademiskt års kursomgång: begränsningar i rätten att delta i examination. Student som deltagit i ett kurstillfälle (examinationer under ett akademiskt år) och inte nått godkänt betyg på kursen genom examinationen och omexaminationen för detta kurstillfälle, får vid ett senare kurstillfälle (ett senare akademiskt år) endast delta i individuella examinerande moment, det vill säga i bastentamen, breddtentamen, avslutningstentamen och i förekommande fall omtentamen.

Studenter som inte lyckats bli godkända på kursen vid det första kurstillfälle på vilket de varit registrerade, får delta i individuella examinerande moment vid ett senare kurstillfälle i mån av plats. Besked om platsbrist skall meddelas berörda studenter senast tre dagar före examinationstillfället. Om det är möjligt med hänsyn till tillgängliga resurser skall ett ersättningstillfälle anordnas. Sådant tillfälle får anordnas under eller efter kurstid.

Studenter från tidigare kurstillfällen som deltar i ett senare kurstillfälles examinerande moment har rätt att på begäran få skriva individuella moment anonymt i förhållande till examinator. Sådan begäran ska framföras till amanuensen i kursen senast tio (10) arbetsdagar efter kursstart.

Studenter som deltagit i tidigare akademiskt års kursomgång: begränsningar i rätten att delta i undervisning. Student har rätt att delta i undervisningen för det kurstillfälle som studenten registreras på kursen första gången. Student som vill delta i undervisningen för ett senare kurstillfälle än det som studenten först registrerat sig på, ska ansöka dels om omregistrering och dels om att få delta i undervisningen. Ansökningarna ska göras skriftligen innan studenten infinner sig för att delta i undervisningen.

Ansökan om omregistrering riktas till utbildningsadministrationen. Beslut om omregistrering fattas av studierektor och är avhängigt mån av plats på kursen. Ansökan om att få delta i undervisningen riktas till kursansvariga lärare. Beslut om att omregistrerad får delta i undervisning fattas av kursansvariga lärare och är avhängigt plats i undervisningsmomenten. Givet kursens placering på programmet och det normalt stora antalet förstagångsdeltagare kan studenter från tidigare kurstillfällen normalt inte påräkna att plats för deltagande i undervisningen kommer att finnas. Student som haft synnerliga skäl för att inte delta i undervisning vid det kurstillfälle som studenten registrerades på kursen första gången ska ges företräde framför övriga omregistrerade.

Byte av examinator. Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran ska ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor i god tid före examinationen.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning

På kursen ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) och Underkänd (U).

Studerandeinflytande, kursutvärdering och kommunikation. Juridiska föreningen utser ett fraktionsombud per fraktion som skall representera studenterna i kommunikationen med fraktionsansvarig lärare, kursansvarig och studierektor.

Fraktionsombuds uppgift är att diskutera frågor kring kursen med fraktionsansvarig lärare när kursombudet ser ett sådant behov. Fraktionsansvarig sammanställer regelbundet sådana synpunkter som kursombudet anser bör tas upp med fraktionsansvarig.

Student som under kursen har synpunkter på kursupplägget eller genomförandet av kursen skall vända sig till sitt fraktionsombud.

Juridiska institutionen utvärderar samtliga kurser som ges vid institutionen.

Kursutvärdering skall därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Kursutvärdering i kursen grundar sig på utvärderingar fraktionsvis, som efter samtal med kursansvarig lärare av fraktionsombuden sammanställs till en kursutvärdering. Denna lämnas därefter över till utbildningsansvarig.

Resultatet av utvärderingen och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Kursen ges för första gången våren 2019.

Den ersätter delkursen Civilrätt A samt DD på kursen Civilrätt I (HRO200).