Rumslig omvandling och planering för hållbar utveckling

Kursen ges som fristående kurs, Kursen är en färdighetskurs på fortsättningsnivå i kulturgeografi med inriktning mot samhällsplanering. Kursen är del av den rekommenderade studiegången men är ej obligatorisk för examen i kulturgeografi.

För tillträde till kursen krävs minst 60 hp i kulturgeografi, geografi eller motsvarande

Kursen syftar till att studenten ska forma kunskaper och förmågor för att analysera urban omvandling, hållbarhet och rumslig planering i olika geografiska kontexter. Kursen innehåller fältstudier och en exkursion. Kursen inleds med ett utforskande av planering i praktiken utifrån ett antal teoretiska teman där miljömässig och social omvandling ger avtryck i samhällets fysiska utformning. Kursen knyter samman teoretiska och begreppsmässiga perspektiv från tidigare kurser inom kulturgeografi och applicerar dessa i olika rumsliga kontexter med hållbar planering och utveckling i fokus.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för grundläggande begrepp och teorier som behandlar rumslig ekonomisk, social och bebyggelsemässig omvandling.
• Förklara grundläggande fysiska strukturer och element som bidrar till att göra samhällen hållbara.
• Redogöra för, jämföra och visa på skillnader och likheter mellan olika platsers planeringsutmaningar gällande hållbar utveckling.

Färdigheter och förmåga

• Visa grundläggande färdighet i att förbereda och genomföra ett fältarbete

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kunna värdera planeringsmyndigheternas ansvarsområden i olika geografiska nivåer utifrån deras inflytande och förmåga att genomdriva hållbara planeringslösningar ur ett socialt- och miljömässigt perspektiv.
• Kritiskt granska och värdera information från olika aktörer inom rumslig planering.

Undervisningen i kursen bygger på föreläsningar, handledning, workshops, och fältarbete. Studenterna arbetar i stora delar av kursen i grupper.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F).

Kursen består av examinerande moment som betygssätts och kursbetyget bygger på en sammanvägning av resultaten från alla moment där den skriftliga tentamen har en övervikt. För att få godkänt på kursen krävs att alla moment är genomförda

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Exkursionen och fältstudien innebär kostnader för resa och uppehälle vilka betalas av studenten. Studenten kan välja att inte åka på exkursion och i så fall ersätts denna aktivitet med litteraturstudier.

Kursen får inte inräknas i examen tillsammans med kursen KGG220, KGG172, KGG951 eller KGG173.