Samhällsplanering - Risk, sårbarhet och resiliens

Kursen är en fristående kurs och kan utgöra inslag i en individuell studiegång för kandidatexamen. Kursen ingår som valfri kurs i rekommenderad studiegång inom samhällsplanering.

För tillträde till kursen krävas minst 52,5 hp i kulturgeografi, geografi eller miljövetenskap på grundnivå, varav minst 7,5hp GIS

Kursen syftar till att ge kunskap om och förmåga att analysera olika former av risker och konsekvenser, t ex rörande klimat- och väderrelaterade, sociala spänningar och konflikter och infrastruktur, samt hur dessa hanteras inom samhällsplaneringen. Risk, sårbarhet och resiliens är centrala begrepp på kursen. Genom dessa begrepp ställer vi frågor om hur samhället arbetar förebyggande, med särskilt fokus på fysisk planering och användningen av mark- och vattenresurser. Kursen behandlar även omvärldsförändringar och drivkrafterna bakom centrala risker och hotbilder. På så vis knyts insikter om lokal fysisk planering och riskhantering till storskaliga processer som migration, miljö, klimatförändring och teknikutveckling samt begrepp som makt, (o)jämlikhet och ansvar

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. Beskriva centrala samhällsrisker och dess bakomliggande orsaker.

2. Förklara olika aspekter som bidrar till att göra samhällen sårbara.

3. Ge exempel på hur förmågan att hantera störningar i samhället kan stärkas genom planeringen.

4. Förstå grunderna i att analysera konsekvenser av fysisk planering och samhällsrisker.

Färdigheter och förmåga

5. Visa grundläggande färdighet i att tillämpa metoder för konsekvens -, aktörs- samt risk- och sårbarhetsanalys inom samhällsplaneringen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

6. Föreslå och värdera olika konkreta förslag för att stärka samhällets förmåga att hantera risker och konsekvenser 

Läraktiviteter på kursen är föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete, seminarier, exkursion samt obligatorisk presentation. Det finns möjligheter att komplettera obligatoriska moment vid utebliven närvaro.

Kursens lärande mål examineras genom skriftlig tentamen samt muntlig och skriftlig presentation av risk och sårbarhetsanalys i grupp samt opponering. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22). Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och VFU gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F). För att erhålla ett godkänt betyg (A-E) på kursen krävs närvaro på obligatoriska moment samt ett godkänt resultat på samtliga examinerande moment. Betyget på kursen som helhet vägs samman av resultatet på de examinerande momenten och sätts i förhållande till fastställd betygsskala.

Kursvärdering utförs vid kursens slut. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

I kursen används en virtuell lärplattform för digital kommunikation mellan lärare och kursdeltagare samt mellan kursdeltagare. Därför krävs tillgång till dator och Internet. Kursen får inte inräknas i examen tillsammans med kursen KGG160.