Kursplan

Socialepidemiologi: teori, metod och praktiska implikationer

Social epidemiology: theories, methods and practical implications

Kurs
MPH223
Avancerad nivå
15 högskolepoäng (hp)

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2024/81
Ikraftträdandedatum
2025-01-20
Beslutsdatum
2024-11-08
Gäller från termin
Vårterminen 2025
Beslutsfattare
Institutionen för medicin

Kursens moduler

En individuell skriftlig inlämningsuppgift, 7 Högskolepoäng
En individuell skriftlig tentamen, 6 Högskolepoäng
Två obligatoriska seminarier, 2 Högskolepoäng

Inplacering

Kursen kan ges inom ramen för Masterprogram i folkhälsovetenskap. Kursen kan även ges som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogram i folkhälsovetenskap (M2PHP)

Behörighetskrav

Behörig att antas till kursen är den som har yrkesexamen/kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng inom något av områdena hälsovetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, ekonomiska vetenskaper, humaniora eller ingenjörsvetenskap samt betyg Godkänd/E i Engelska B/Engelska 6.

Innehåll

Socialepidemiologi är ett område inom epidemiologin som särskilt undersöker hur sociala faktorer och processer bidrar till ojämlik fördelning av hälsa och ohälsa. Denna kurs kommer att diskutera social epidemiologiska teorier och modeller som kan användas för att förklara social ojämlikhet i hälsa. Denna kurs kommer att innehålla kvantitativa metoder som används för att mäta och undersöka social ojämlikhet i hälsa. Kursen inkluderar även samhällsvetenskapliga teorier för att belysa processer som bidrar till ojämlikhet i hälsa. Vidare fokuserar kursen på hur vetenskapliga teorier och metoder inom socialepidemiologin kan tillämpas vid planering, implementering, tolkning och utvärdering av sådana. Sammanfattningsvis ger denna kurs kunskap och praktiska verktyg för att förstå, beskriva, analysera, tolka och diskutera social ojämlikhet i hälsa. Slutligen introducerar kursen hur socialepidemiologisk forskning kan användas som grund för att formulera rekommendationer för policy och beslutsfattare.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • Förklara omfattningen, utvecklingen och tillämpningen av socialepidemiologi
  • Klassificera de kvantitativa metoder som tillämpas inom socialepidemiologi för att mäta och analysera social ojämlikhet i hälsa
  • Beskriva hur faktorer på makro- och mikronivå påverkar sociala och politiska processer som bidrar till ojämlikhet i hälsa
  • Identifiera och beskriva vetenskapliga samt etiska styrkor och svagheter med att använda social epidemiologisk forskning som en grund för politiska förändringaroch/ eller interventioner


Färdigheter och förmåga

  • Värdera och tillämpa begrepp, modeller och teorier inom socialepidemiologi vid analys av sociala orsaker till ojämlikhet i hälsa
  • Tillämpa och testa kvantitativa metoder för att mäta och studera hur sociala determinanter påverkar fördelningen av hälsa och sjukdom
  • Bedöma den praktiska tillämpningen av socialepidemiologi vid interventioner


Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • Problematisera hur sociala faktorer förstås och används inom socialepidemiologiska studier
  • Värdera och argumentera för styrkor och svagheter hos olika kvantitativa metoder inom socialepidemiologi
  • Kritiskt reflektera över olika teoriers betydelse i utformningen av interventioneroch program för att hantera ojämlikhet i hälsa


Kursen är hållbarhetsfokuserad, vilket innebär att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av Göteborgs universitets fastställda kriterier för hållbarhetsmärkning. Detta innehåll utgör även kursens huvudsakliga fokus.

Hållbarhetsmärkning

Kursen är hållbarhetsfokuserad, vilket innebär att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av Göteborgs universitets fastställda kriterier för hållbarhetsmärkning. Detta innehåll utgör även kursens huvudsakliga fokus.

Former för undervisning

Kursen innefattar föreläsningar, seminarier, datorövningar, individuellt arbete samt grupparbete och hemuppgifter.

Undervisningsspråk: engelska

Examinationsformer

Kursen examineras genom:

  • två obligatoriska seminarier
  • en individuell skriftlig tentamen
  • en individuell skriftlig inlämningsuppgift


Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och VFU gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyget Godkänd (G) på hel kurs krävs att studenten uppnår G på den individuella skriftliga tentamen, den individuella inlämningsuppgiften samt de två obligatoriska seminarierna. För betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs betyget VG på den individuella skriftlig tentamen och betyget G på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften och de två obligatoriska seminarierna.

Kursvärdering

Kursvärdering genomförs skriftligt och muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig ansvarar för att kursvärderingar analyseras och att förslag på utveckling av kursen lämnas. Analys och utvecklingsförslag delas med studenter och programutskott. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.