Svensk förvaltning: Traditioner, institutioner och politik

Kursen är en valbarkurs inom Statsvetarprogrammet. Kursen kan även läsas som fristående kurs. Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap.

För tillträde till kursen krävs godkänt i kurserna SK1215 Delegering av politisk makt: Från folket till folkvalda representanter (7,5 högskolepoäng) och SK1216 Delegering av den verkställande makten: Dilemman och institutionella lösningar (7,5 högskolepoäng) samt att kursen SK1225 Förvaltningens makt: Problem och möjligheter är genomgången (15 högskolepoäng), eller motsvarande kunskaper.

Kursen beskriver den svenska förvaltningens framväxt från medeltiden fram till idag. Den tar sin utgångspunkt i den historiska statsbyggnadslitteraturen, men fokus ligger på den svenska statsbyggnadsprocessen. Mera specifikt vill kursen svara på frågor såsom: Hur har den svenska förvaltningen varit uppbyggd från medeltiden fram till idag? Vilka aktörer, institutioner och faktorer har format dess framväxt? Har den svenska förvaltningen utvecklats på samma sätt som förvaltningarna i andra europeiska stater, eller skiljer den ut sig på något sätt?

Därtill beskriver kursen hur den svenska förvaltningen är uppbyggd idag, genom att besvara frågor som: Vilka är våra viktigaste förvaltningsmyndigheter? Hur är de organiserade? Under vem lyder de? Vem kontroller att de sköter sig? Och vilka medel för att styra våra förvaltningsmyndigheter har regering, riksdag och kommuner?

Kursens övergripande syfte är att lära ut hur den svenska förvaltningen gradvis har växt fram till vad den är idag och hur den fungerar i sin nuvarande form.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Beskriva den svenska förvaltningens uppbyggnad från medeltiden fram till idag
• Beskriva hur svenska förvaltningen är organiserade idag
• Redogöra för forskningslitteratur som behandlar hur aktörer, institutioner och faktorer har format den svenska förvaltningen från medeltiden fram till idag
• Redogöra för hur aktörer och institutioner har format den svenska förvaltningen i praktiken med hjälp av empiriska exempel
• Redogöra för hur centrala teorier om statsbyggnad i europeisk historia kan användas för att förklara den svenska förvaltningens framväxt

Färdigheter och förmåga 

• Kunna identifiera vilka aktörer och institutioner som har format den svenska förvaltningen i teoretiska termer
• Kunna identifiera vilka aktörer och institutioner som har format den svenska förvaltningen i praktiken med hjälp av empiriska exempel
• Kunna identifiera olika förvaltningsmyndigheters roller i den svenska förvaltningen idag
• Kunna sätta in den svenska förvaltningens framväxt i ett europeiskt historiskt perspektiv
• Kunna identifiera konsekvenser för slutsatsdragning av olika forskningsdesign och forskningsmetoder som används i kurslitteruren
• Självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering
• Uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig svenska

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera och kritisk granska teorier om hur aktörer och institutioner har format den svenska förvaltningen från medeltiden fram till modern tid
• Värdera och kritiskt granska forskningsresultat om hur aktörer och institutioner har format den svenska förvaltningen från medeltiden fram till modern tid
• Värdera och kritisk granska teorier om statsbyggnad i europeisk historia från medeltiden fram till modern tid
• Värdera och kritisk granska forskningsresultat från den jämförande forskningen om statsbyggnad i europeisk historia från medeltiden fram till modern tid
• Värdera och kritiska granska de olika forskningsdesign och forskningsmetoder som används i kurslitteraturen

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: svenska

Kursen ges på svenska men föreläsningar och litteratur på engelska kan förekomma.

Kursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga moment samt en avslutande hemtentamen.

Komplettering av samtliga inlämningsuppgifter, förutom hemtentamen medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på uppgiften.

Student som inte kunnat närvara vid det obligatoriska momentet kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå examination för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs (HF 6 kap 21 §).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändras.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För ett godkänt betyg (G) ska studentens arbeten uppvisa en förmåga att koppla teoretiska analyser till praktiska resultat, en självständig analytisk förmåga och att de skriftliga uppgifterna uppfyller grundläggande akademiska krav när det gäller struktur och språk. För ett väl godkänt betyg (VG) ska studentens arbeten uppvisa en mycket god förmåga att koppla teoretiska analyser till praktiska resultat, god självständig analytisk förmåga och att de skriftliga uppgifterna uppfyller höga akademiska krav när det gäller struktur och språk.

För godkänt (G) på hela kursen krävs godkänt betyg på alla skriftliga kursmoment inklusive hemtentamens frågor, samt närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.

För att få betyget väl godkänt (VG) på hela kursen krävs VG på två av tre skriftliga moment (den skriftlig inlämningsuppgiften och hemtentamens två frågor), samt minst G på det tredje skriftliga momentet samt närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.