Svenska som andraspråk, fortsättningskurs 1

Kursen ges som fristående kurs och är en fortsättningskurs som bygger på grundkursen i Svenska som andraspråk.
Kursen kan ingå i en filosofie kandidatexamen liksom i en lärarexamen.

För behörighet till kursen krävs minst 22,5 hp godkända kurser från SSA111 Svenska som andraspråk, grundkurs (30 högskolepoäng) eller SSA129 Svenska som andraspråk inom sfi-utbildningen, grundkurs (30 högskolepoäng) eller motsvarande. En av delkurserna måste vara SSA111, delkurs 2: Det svenska språksystemet i ett de godkända andraspråksperspektiv eller SSA129, delkurs 2: Grammatiknära perspektiv på andraspråksinlärning och andraspråksutveckling, eller motsvarande kunskaper. Dessutom blir man behörig till kursen genom 15 hp från SSA118 Svenska som andraspråk för lärare åk 1-6 (30 högskolepoäng) tillsammans med 9 hp från SSA116 Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv (9 högskolepoäng) eller genom SSA119 Svenska som andraspråk för lärare i åk 1-6 (1-15) och SSA116 Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv eller motsvarande kunskaper.

I kursen behandlas flerspråkiga inlärares språk- och kunskapsutveckling utifrån ett socio-kulturellt perspektiv. Dessutom ger kursen kunskap om svenskans struktur i ett jämförande och kontrastivt perspektiv samt en orientering om språktypologi och språksläktskap.

Kursen består av följande två delkurser:
Språkvariation och flerspråkig användning, 7,5 hp
(Language Variation and Plurilingual Use, 7.5 credits)
Delkursen syftar till att ge grundläggande sociolingvistiska kunskaper. I synnerhet behandlas flerspråkighet och språklig variation. Vidare belyses flerspråkighet ur samhällets, gruppens och individens perspektiv. Kunskapen om hur sociala och kulturella miljöer bidrar till att forma en flerspråkig identitet fördjupas. Särskild vikt läggs vid språkets roll som etnisk och social identitetsmarkör samt vid egna och andras
attityder till olika språk och varieteter. Delkursen tar också upp ämnen som språkpolitik och språkplanering och i samband med detta belyses situationen för de nationella minoritetsspråken i Sverige.
Efter genomförd kurs förväntas studenten kunna:
1.redovisa grundläggande sociolingvistiska kunskaper, i synnerhet sådana som rör flerspråkighet och språklig variation
2. redogöra för begreppet flerspråkighet ur såväl samhällets, gruppens som individens perspektiv
3. uppvisa god kunskap om språkets roll som etnisk och social identitetsmarkör samt om egna och andras attityder till olika språk och varieteter

4.visa översiktlig kännedom om ämnen som språkpolitik, språkplanering och de nationella minoritetsspråkens situation i Sverige

5. uppvisa fördjupad kunskap om hur sociala och kulturella miljöer bidrar till att forma en flerspråkig identitet
6. aktivt och självständigt delta i diskussioner och genomföra kortare egna presentationer
7. visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt redogöra för och diskutera avgränsade frågeställningar inom området.

Svenskans struktur i tvärspråklig belysning, 7,5 hp
(Structure of the Swedish Language from a Crosslinguistic Perspective, 7.5 credits
I delkursen behandlas svenska språkets uppbyggnad på olika språkliga nivåer: fonologi, morfologi, syntax och lexikon i ett jämförande typologiskt och kontrastivt perspektiv. Särskild vikt läggs vid sådana drag och företeelser i svenskan som brukar vålla problemvid inlärningen. Analyser av olika inlärarkategoriers talade och skrivna produktion utgör ett viktigt moment.
Efter genomförd kurs förväntas studenten kunna
8. uppvisa fördjupad kunskap om svenska språkets uppbyggnad på olika språkliga nivåer: fonologi, morfologi, syntax och lexikon i ett jämförande typologiskt och kontrastivt perspektiv
9. redogöra för samt konkretisera sådana drag och företeelser i svenskan som brukar vålla problem vid inlärning av svenska som andraspråk
10. aktivt och självständigt genomföra analyser av olika inlärarkategoriers talade och skrivna produktion samt muntligt och skriftligt redogöra detta

Efter genomförd kurs förväntas studenten kunna:

I. Kunskap och förståelse
- uppvisa fördjupade ämnesteoretiska kunskaper i svenska som andraspråk
- redogöra för sociolingvistiska grundbegrepp och kunna använda dessa i muntliga och skriftliga resonemang
- redogöra för och diskutera olika aspekter av flerspråkighet ur såväl ett samhälleligt som ett individuellt perspektiv
- uppvisa fördjupad kunskap om svenska språkets uppbyggnad på olika språkliga nivåer i ett jämförande typologiskt och kontrastivt perspektiv

II. Färdighet och förmåga
- praktiskt genomföra analyser av olika inlärarkategoriers talade och skrivna produktion
- aktivt och självständigt delta i diskussioner och genomföra egna muntliga presentationer i skriftlig form
- behandla avgränsade frågeställningar samt skriva korrekt och funktionell sakprosa av fackspråklig karaktär

III. Värderingsförmåga och förhållningssätt
- analysera majoritetssamhällets inställningar till mångfald och integration och den egna kulturens roll i synen på andra människor samt hur detta påverkar elevers inlärning och kognitiva utveckling
- anlägga ett kritiskt förhållningssätt i förhållande till kurslitteratur, styrdokument och praktiker i anknytning till dessa.

Undervisningsspråk: svenska

I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och uppläggning.

Mål 1 - 7 examineras genom muntlig och/eller skriftlig presentation samt kortare vetenskaplig rapport

Mål 8 - 10 examineras genom muntlig redovisning, skriftliga inlämningsuppgifter och/eller hemtentamen.

På moment som examineras löpande gäller obligatorisk närvaro. Obligatoriska kursmoment, examinationstillfällen och datum för större inlämningsuppgifter framgår av kursschema.

Examinator kan medge komplettering inom överenskommen tidsfrist för den student som av examinator bedöms ligga nära gränsen för godkänt resultat. Frånvaro från examinerande och/eller obligatoriska moment kan fullgöras med uppgifter som examinator avgör utgör adekvata. (Ersättningsuppgifterna kan ibland kräva att kursdeltagaren utför dem efter formellt kursslut.)

Endast hjälpmedel som godkänts av examinator får användas vid examination. Det gäller såväl digitala som analoga hjälpmedel eller samarbete.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§). Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
Betyget Väl godkänd ställer högre krav på analys, problematisering och syntes i förhållande till kursinnehållet samt på självständigt förhållningssätt och språklig förmåga. För betyget Väl godkänd på hela kursens krävs betyget Väl godkänd på minst 50 % av kursens poängantal.

Undervisande lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas samt redovisas i en sammanställning. Denna sammanställning och genomförda eller planerade åtgärder med anledning av kursvärderingarnas resultat presenteras vid nästkommande kurstillfälle.

Kursen ersätter Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, SSA200 och SSA122 och får ej ingå i examen tillsammans med dessa. Jämställdhets- och jämlikhetsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver ska kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.