Tufft studieår öppnar dörrar till arbete som läkare
KUL-programmet, Kompletterande utbildning för läkare med examen utanför EU/EES, är en 1,5 års intensivutbildning som motsvarar en svensk läkarexamen. Den som blir godkänd är behörig att söka AT. Programmet tar upp teori, praktik, språk och kultur som det är viktigt att ha kunskap om för den som vill arbeta som läkare i Sverige.
Hej Dorota Carlsson, allmänläkare som undervisar på KUL-programmet! Vad innehåller utbildningen?
– KUL-programmet är en möjlighet för 20 kolleger att repetera det som är kärnan i de kliniska ämnena i det svenska nationella läkarprogrammet. I programmet ingår också författningskursen och PU-kursen (professionell utveckling). Flera av våra universitetslärare är seniora föreläsare och handledare med lång klinisk och pedagogisk erfarenhet.
– Min kollega Ingmarie Skoglund, som är programledare på KUL, brukar säga att vi lär ut att studenterna behöver ”ta av sig den gamla läkarrocken och sätta på sig en ny”. Vi diskuterar sjukvårdskultur och skillnader som till exempel annorlunda hierarki, jämlik vård, STRAMA-principer och vilka koder som gäller i fikarummet.
Mitt bästa tips till nya studenter är: Se till att du verkligen skapar mycket tid för dina studier. För den som gör det är det här 18 månaderna en fantastisk chans!
Det finns ett stort fokus på svenska språket på utbildningen, vad får studenterna lära sig och öva särskilt på?
– Vi jobbar mycket både med sjukvårdssvenska i patientmöten och inom dokumentation. De lär sig svensk medicinsk terminologi för att kunna skriva dag- och journalanteckningar så att andra som läser dem förstår innehåll och händelseförlopp.
– Studenterna behöver utveckla vardagssvenska för att kunna kommunicera med patienter och förklara saker på ett begripligt sätt. Vi handleder rollspel i patientmöten där patientcentrering ligger till grund både för bra vård och rätt diagnostik. Studenterna får kunskap om hur de frågar om hereditet, att vi säger ”finns det sjukdomar som går i släkten?” och hur de ställer intima frågor. De får också träna på konflikthantering och hur de gör för att säga nej till önskemål om till exempel röntgen, specialistremisser eller sjukskrivningar.
På KUL-programmet vid Göteborgs universitet har studenterna mycket VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Vad betyder praktiken?
– Studenterna uppskattar den väldigt mycket. Det är i möten med patienter och annan personal som man bäst tränar sina insikter. Under praktiken får de arbeta i team och diskutera diagnostik. Det är enormt utvecklande att bli sedd och handledd av en erfaren kollega och att få en läkarsekreterares återkoppling på sitt journaldiktat.
– KUL ger våra studenter möjlighet att börja skapa sig ett nätverk. På praktiken får de chansen att träffa yrkesverksamma som de kan använda som referenser när de ska söka vikariat och AT-tjänst. Det betyder mycket.
Vi brukar säga att vi lär våra studenter att de behöver 'ta av sig den gamla läkarrocken och sätta på sig en ny'.
Vad brukar studenter från andra länder vara mest förvånade över när det handlar om hur svenska läkare arbetar?
– För många kan det kännas ovant att kommunicera med patienter på vårt patientcentrerade sätt. I Sverige ställer läkare frågor som: ”Vad tror du själv att det som du beskriver kan bero på?” eller: ”Vilken hjälp vill du ha av mig i dag?” Det blir många förvånade över. Samtidigt brukar just det bli en överraskande och positiv erfarenhet för de flesta.
– Ett annat exempel är att svenska läkare inför en patient kan leta efter informationen om ett visst tillstånd i en medicinsk bok eller på nätet. I många andra kulturer är det fortfarande otänkbart.
Var får studenterna jobb när de är klara?
– De flesta söker vikariat inom primärvården eller psykiatrin, där läkarbehovet är som störst. När de har fått sin svenska läkarlegitimation blir det en blandning av allmänläkare och sjukhusspecialister.
Vilket är ditt bästa tips till någon som börjar på KUL-programmet?
– Det är att skapa sig tid och möjligheter att studera. Den som har familj och barn kan behöva planera för att få hjälp. Den schemalagda tiden räcker inte för att lära sig allting på programmet. Många studenter berättar att de behöver lägga ner mellan tre och fyra timmar varje dag av egen läsning. Det här 18 månaderna är en fantastisk chans, så mitt bästa tips är: Skapa tid för dina studier!
TEXT: ANNA VÖRÖS
FAKTA
Kompletterande utbildning för läkare med läkarexamen utanför EU/EES
KUL-programmet är 1,5 års studier på heltid. Studenterna är berättigade till medel från CSN. Programmet kan hjälpa studenter på vägen till en svensk läkarlegitimation på två olika sätt:
- Den snabbare vägen: KUL blir en förberedande kurs inför att studenten gör ett legitimationsgrundande kunskapsprov, utarbetat av Umeå Universitet.
- Den längre vägen: Efter att studenten har blivit godkänd på KUL kan hen söka AT. Det tar i genomsnitt fyra år för en utländsk läkare att få AT. Under tiden kan hen vikariera som icke-legitimerad underläkare.
