Två samhällsvetare i polisens tjänst

Bild

Maj Gustafsson har en kandidatexamen i statsvetenskap och en masterexamen i Europakunskap och har varit yrkesverksam sedan 2012. I dag arbetar hon som EU-samordnare i gruppen för EU-samordning vid internationella enheten, Noa. Av de drygt 35 000 civilanställda som jobbar inom Polismyndigheten utgör samhällsvetarna en relativt stor grupp. Många arbetar som civila brottsutredare. Andra, som Maj, arbetar med strategisk samordning och verksamhetsutveckling.

– Den organiserade brottsligheten blir alltmer komplex och det behövs olika kompetenser för att höja myndighetens förmåga att bekämpa brott. Vi samhällsvetare behövs exempelvis för att påverka policyutvecklingen på EU-nivå, vilket är särskilt relevant eftersom EU-samarbetet får en allt större betydelse för Polismyndigheten, säger Maj Gustafsson.

Internationell samverkan mot brott

Den siste juni avslutas Sveriges halvårslånga ordförandeskap i EU. En av de fyra prioriteringar som Sverige valt ut under sitt ordförandeskap är att stärka säkerheten i EU och i det arbetet spelar den svenska Polismyndigheten en viktig strategisk roll.

– Under ordförandeskapet bistår vi Regeringskansliet med kunskap om exempelvis bekämpning av IT-brott, narkotikasmuggling och penningtvätt, säger Maj.

Internationella enheten där Maj Gustafsson jobbar ansvarar för Polismyndighetens internationella samarbete – inklusive EU, Interpol och de nordiska länderna. Enheten fungerar bland annat som nationell kontaktpunkt för samordning av internationella operativa ärenden och ansvarar för myndighetens utlandsstyrka, internationella utvecklingsprojekt och polisens sambandsmän runt om i världen.

– I mina arbetsuppgifter ingår styrning av EU:s brottsbekämpande byrå Europol som har säte i Haag. Polismyndigheten har ett aktivt och nära samarbete med Europol på både operativ och strategisk nivå.

Praktik med komplexa arbetsuppgifter

Bild

Det hör inte till vanligheten att Polismyndigheten tar emot praktikanter, berättar Maj. Hennes arbetsgrupp är något av en föregångare i sammanhanget. De har tagit in flera praktikanter som hon tycker har bidragit till gruppens arbete på ett alldeles utmärkt sätt. En av dessa är Julia Lord som gjorde praktik under sin utbildning på masterprogrammet i Europakunskap.

– Oavsett hur bra en utbildning är rent teoretiskt är det viktigt att få testa hur det är att arbeta ”på riktigt”. Att komma till Noa och inse att jag har nytta av min utbildning var en magisk känsla! Praktik är också en bra möjlighet att känna efter vilka typer av arbetsuppgifter man trivs med, vilka förmågor man behöver utveckla mer, och en chans att bygga kontaktnät som man kan ha nytta av i framtiden, säger Julia Lord.

När Julia praktiserade på Noa hade hon Maj Gustafsson som handledare. Maj förklarar att praktikanterna i gruppen blir fullt integrerade i det dagliga arbetet och får prova på olika typer av arbetsuppgifter som ökar i komplexitet under terminens gång.

– Jag fick bland annat arbeta med olika förslag på EU-rättsakter och formulera Polismyndighetens inställning till dem. Det var spännande att få uppleva myndighetsperspektivet av lagstiftningsprocessen. Jag planerade också resor och utländska besök. Ett minnesvärt sådant var EU-kommissionär Ylva Johanssons besök vid Polismyndigheten, säger Julia Lord som beskriver sin handledare Maj Gustafsson som ett proffs.

– Hon är skarp, oerhört duktig på att formulera sig och kommer alltid med bra idéer. Det var tryggt att ha Maj som handledare. Samtidigt som jag själv testade på nya saker fanns hon i bakgrunden och kunde stötta och komma med input när jag behövde det. Jag har lärt mig mycket från Maj, och vi har kontakt fortfarande vilket jag är väldigt glad för.

Maj Gustafsson är snabb med att återgälda berömmet.

– Julia var en stor tillgång för gruppen. Hon var väldigt engagerad och nyfiken och kom därför snabbt in i arbetet. Hon visade även prov på en god förmåga att hantera komplexa arbetsuppgifter och navigera i en informationsrik arbetsmiljö. Jag är inte ett dugg förvånad över att hon blev erbjuden jobb så snart efter praktiken.

I dag jobbar Julia med cyberbrott

Julia Lord säger att praktikperioden på Polismyndigheten hjälpte henne att hitta rätt inriktning för sitt yrkesliv. Hon ville bli kvar inom polisen, och så blev det. I dag arbetar hon som handläggare för komplexa cyberbrott på regionalt IT-brottscentrum i Polisregion Väst där hennes uppdrag är att höja kunskapen kring cyberbrottslighet och digital bevisning.

– Vi hjälper hela Polisregion Väst att förvalta de digitala delarna i det brottsbekämpande arbetet bättre. Jag agerar också mellanhand mellan utredare och externa aktörer, både nationella och internationella som exempelvis Facebook och Snapchat. Det kan handla om inhämtning av digital bevisning såsom IP-adresser. I mitt arbete har jag mycket internationella kontakter, vilket är väldigt roligt. Det bästa med mitt jobb är definitivt att det europeiska polissamarbetet konkretiseras ned till dagliga arbetsuppgifter.

Julia Lord anställdes på regionalt IT-brottscentrum i februari i år innan hon helt hunnit avsluta sina studier. Med tanke på att det europeiska polissamarbetet är uppbyggt kring en mängd EU-lagstiftning har hon nytta av sin utbildning varje dag berättar hon – kunskap om lagstiftningen, EU-samarbetet, hur beslut fattas och vem som fattar dem.

– Jag är jag otroligt tacksam för att jag fått en god kunskap om hur EU-samarbetet ser ut. Som student lär man sig att reflektera, diskutera och resonera kring olika aspekter av det. Jag har också stor nytta av att vi tränade mycket på att skriva. Att kunna formulera sig på rätt sätt är avgörande. Att kunna leverera under press, prioritera, och göra färdigt uppgifter inom ramen för en viss tid är också färdigheter som vi fick utveckla under utbildningen. Det är jätteviktigt i mitt arbete, säger Julia Lord.

Text: Anna-Karin Lundell

Mer om Julia och Maj