Utveckling, fattigdom och fördelning
Om kursplanen
Kursens moduler
Inplacering
Kursen är en kärnkurs på grundnivå och ingår i Kandidatprogrammet i Hållbar utveckling, samhällsförändring och klimatomställning (S1HSK). Kursen kan även ingå som valbar kurs i Kandidatprogrammet i globala studier (S1GLS).
Behörighet
Innehåll
Kursen ger översiktliga men kritiska genomgångar av (1) utvecklingstänkande från upplysningstidens framstegstanke, över moderniserings- och beroendeteorier, till senare perspektiv på mänsklig utveckling, hållbar utveckling och rättighetsbaserad utveckling, och av (2) politisk ekonomi med fokus på resursfördelning, försörjning och fattigdom i olika former.
I samband med detta presenteras och diskuteras kritiskt olika former och finansiering av ”utvecklingspraktik”, från efterkrigstidens offentliga bistånd/utvecklingssamarbete till nuvarande former av klimatrelaterade åtgärder, med fokus på olika aktörers roller och relationer och relaterade ideal av deltagande, ägarskap och partnerskap.
Naturresurser har en central roll i både utvecklingstänkade/-praktik och politisk ekonomi, och därför används resursbegränsning, -hantering och -konflikter på global, nationell och lokal nivå som exempel under kursen.
Under kursen tränas färdigheter i att kritiskt analysera argument och värdera bevis.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- beskriva hur det dominerande utvecklingstänkandet har förändrats över tid;
- redogöra för huvudsakliga skillnader mellan olika nationella utvecklingsstrategier;
- identifiera kopplingar på lokal nivå mellan fattigdom, försörjning och förändrad tillgång till naturresurser;
Färdigheter och förmåga
- urskilja konsekvenser av olika sätt att definiera och mäta fattigdom;
- analysera viktiga aktörers roller och relationer i olika former av utvecklings- och klimatarbete;
- relatera ojämlik resursfördelning till konflikter på lokal och global nivå;
- sammanställa en argumenterande text;
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över aktörers motiv under olika typer av utvecklingssamarbete och olika finansieringsformer;
- ta ställning till och motivera egna synpunkter vad gäller olika aktörers ansvar för politisk och ekonomisk utveckling i olika delar av världen.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Undervisningen består huvudsakligen av föreläsningar, seminarier och grupparbete.
Examinationsformer
Kursen examineras genom en gruppuppgift (1 hp), en individuell inlämningsuppgift (4 hp), en individuell debattartikel (2 hp), och en individuell hemtentamen (8 hp).
Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap
22§).
Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Betyg
På kursen ges något av betygen väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).
Gruppuppgiften, den individuella inlämningsuppgiften och debattartikeln bedöms enligt skalan godkänd (G)/underkänd (U). Hemtentamen bedöms enligt skalan väl godkänd (VG)/godkänd (G)/underkänd (U).
För att få minst godkänd (G) i kursbetyg ska alla examinationer bedömas som minst godkänd (G). För att få väl godkänd (VG) i kursbetyg ska, därutöver, hemtentamen bedömas som väl godkänd (VG).
Kursvärdering
Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.