Varianter på demokrati och demokratisering

Kursen en valbar kurs inom Masterprogrammet i statsvetenskap, Masterprogrammet i europakunskap och Masterprogrammet i internationell administration och global samhällsstyrning. Kursen ges även som en fristående kurs. Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap på avancerad nivå.

För tillträde till kursen krävs minst 15 högskolepoäng (hp) på avancerad nivå från kursen SK2121 'Statsvetenskaplig analys' eller 15 hp från kurser som läses första terminen inom Masterprogrammet i europakunskap eller Masterprogrammet i internationell administration och global samhällsstyrning. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6/Engelska B eller motsvarande kunskaper.

Den här kursen avhandlar teorier om demokrati och autokrati och konfronterar dessa teorier med olika metodologiska tillvägagångssätt för att mäta dessa över tid och rum.

Studenterna får lära sig att systematisk analysera och utvärdera flera olika teorier om hur länder demokratiseras och autokratiseras, och hur auktoritära regimer kan bibehålla stabilitet.

Kursen behandlar alltså två tätt förknippade områden: att definiera och mäta demokrati och autokrati, samt att förklara demokratisering och autokratisering liksom auktoritära regimers stabilitet. Kursen är starkt teoribunden men också präglad av mycket empiriskt och metodologiskt material som är både kvalitativt och kvantitativt samt även med inslag från demokratidatabasen Varieties of Democracy (V-Dem) (https://v-dem.net). Kursen ger också studenter möjlighet att utveckla färdigheter att kommunicera vetenskapliga underlag och ge råd till beslutsfattare/praktiker.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa fördjupad kunskap om olika teorier och tillvägagångssätt för mätning av demokrati och autokrati, teorier om demokratisering och autokratisering;
• Välja adekvata tillämpningar i skriftlig form för akademiska liksom policy-relevanta texter inom området regimstabilitet och förändring;
• utföra mindre uppgifter i skapande av unika datamängder genom DEMSCORE:s nationella infrastruktur;

 Färdigheter och förmåga 

• självständigt utvärdera analysera regimstabilitet och regimförändringar med hjälp av samtliga av Varianter på demokrati:s (V-Dem) tre datamängder;
• formulera forskningsidéer och policyrekommendationer i olika skriftliga och muntliga sätt att presentera forskning
• självständigt planera och inom given tidsram genomföra mindre forskningsprojekt, liksom policy analysprojekt, inom området demokrati, autokrati, demokratisering, och/eller autokratisering;

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• använda fallstudier för att identifiera mönster av regimtransformation i världen;
• värdera styrkor och svagheter i olika sätt att mäta skilda typer av demokrai-, autokrati-, och regimförändringsbegrepp;
• resonera kring och ta fram konkreta angreppssätt som kan främja demokratisering och demokratiskt motståndskraft.

Kursen sträcker sig över 10 veckor och består av föreläsningar, obligatoriska workshops och obligatoriska seminarier.

Undervisningsspråk: engelska

Första uppgiften på kursen är ett multiple-choice prov avseende de delar av kurslitteraturen vilka behandlats upp till examenstillfället. Provet äger rum i klassrum och deltagande är obligatoriskt. Poängskalan är 0-10 där 8-10 ger väl godkänt, 5-7 ger godkänt, och 0-4 är underkänt. Provet motsvarar 3 hp.

Den andra uppgiften görs vid seminarium består av en grupp-presentation på en frågeställning lärare tillhandahållit. Presentationen följs av en diskussion med läraren och andra studenter. Närvaro är obligatoriskt och vid frånvaro måste studenten göra en skriftlig kompletteringsuppgift. Poängskalan är 0-10 där 8-10 ger väl godkänt, 5-7 ger godkänt, och 0-4 är underkänt. Seminariedeltagandet och presentationen utgör 3 hp.

Den tredje uppgiften utgörs av att studenterna får välja ett ämne bland de som diskuterats vid grupp-presentationerna och skriva en kort ”policy brief” uppsats. Exempel på ”policy briefs” finns på V-Dem:s hemsida: https://v-dem.net/pb.html. Uppsatsen får ha maximalt 2,000 ord, inklusive referenser, figurer, tabeller och ska lämnas in senaste på utsatt dag och tid. En sen inlämning leder till att studenten får skriva en längre uppsats på cirka 3,000 ord istället. Poängskalan är 0-10 där 8-10 ger väl godkänt, 5-7 ger godkänt, och 0-4 är underkänt. Denna uppgiften motsvarar 3 hp.

Den fjärde uppgiften består av att studenterna skriver en kursuppsats, där ämnet för uppsatsen ska vara relaterat till något av kursens centrala ämnen och bestäms tillsammans med ansvarig lärare. Kursuppsatsen ska bestå av introduktions-, teori-, metod och datasektionerna motsvarande dessa i en internationell, peer-reviewtidskrift av den typ som ingår i kursens litteratur. Studenterna förväntas alltså inte utföra en empirisk analys i kursuppsatsen. Uppsatsen ska vara mellan 5,000 och 7,000 ord, exklusive referenser och eventuella appendix.

Förtydligande om uppgifterna:

1. Restriktioner angående användandet av generativ AI anges i kursguiden. Studenter är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.
2. Inlämnad uppgift som bedöms som Underkänt kan ombedjas att arbeta om uppgiften.
3. Student som frånvarar vid obligatoriskt moment kommer att få kompletterande uppgifter att utföra.
4. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).
5. Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.
6. Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå examination för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs (HF 6 kap 21 §).
7. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Om en student inte lämnar in uppsatsen på utsatt dag och tid för första inlämningen, kan högst betyget godkänt erhållas. För att kunna erhålla betyget väl godkänt vid ett senare provtillfälle måste studenten välja ett nytt ämne i samråd med kursuppsatshandledare och uppsatsen måste slutföras inom ungefär samma tidsram som erhölls för det ordinarie provtillfället. Poängskalan är 0-10 där 8-10 ger väl godkänt, 5-7 ger godkänt, och 0-4 är underkänt. Uppsatsen utgör 6 hp.

För att få betyget Godkänt på hel kurs, måste studenten få minst Godkänt på samtliga provmoment.

För att få betyget Väl godkänt på hel kurs, måste studenten få minst Väl Godkänt på antingen multiple choice-prov eller på ”policy brief” uppsatsen, Godkänt på seminariedeltagande och presentation, delta i samtliga seminarier och workshop eller slutföra kompletteringsuppgifter, samt erhålla Väl godkänt på kursuppsatsen.

För att få betyget Väl Godkänt på uppsatsen måste studenten visa en mycket god kännedom om huvudtemana i kursen, mycket goda färdigheter i att koppla ihop teori och empirisk forskningsdesign, uppfylla en hög akademisk standard när det gäller språk och struktur, samt ha förmågan att slutföra uppgiften inom givna tidsramar, dvs lämna in uppsatsen vid första ordinarie inlämningstillfälle.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursen upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.