MOMENT 6: Samförstånd och konflikt

Den andra upplagan av fotoboken Svenskar i dagens gärning utkom 1939. Boken skildrar hur olika yrkesgrupper, på sina respektive nivåer i samhället, bidrar till ett gemensamt och välmående Folkhem. Det samlande och nationsbyggande uppdraget präglade i stor utsträckning filmen och fotografin under krigsåren, något som bland annat reglerades av censuren. Ett tidigt exempel på en mer kritisk hållning är författaren Ivar Lo Johanssons och fotografen Gunnar Lundhs bok Statare i bild från 1948, som var den första sociala fotobildboken publicerad i Sverige. När boken kom ut hade statarsystemet nyligen upphört och det gamla klassamhället röstats bort. Framtiden för de tidigare förtryckta och deras barn finns i den moderna välfärdsstaten och dess möjligheter. Den följdes av boken Ålderdom (1949), som är en uppgörelse med bristerna i den svenska välfärden. Det sociala arvet och orättvisorna dröjde sig kvar och i filmatiseringen av Lo Johanssons roman Kungsgatan (1935) är temat urbanisering, fattigdom och svårigheterna för unga kvinnor ur statarklassen. Filmen hade premiär på hösten 1943. För regin svarade Gösta Cederlund och genom att betonade berättelsens skildring av prostitutionens utbredning förstärker biograffilmen frågan om samhällets dubbelmoral, och den unga arbetarkvinnans svåra situation.

Drygt tjugo år senare hade rekordårens samförståndsanda skapat en historiskt unik stabilitet på arbetsmarknad, men mot slutet av sextiotalet fanns en växande kritiken mot förhållandena inom industrin. Ett tidigt exempel är fotografen Odd Uhrboms och författaren Sara Lidmans bok Gruva (1968). Boken vänder sig mot gruvindustrins arbetsvillkor, klyftorna i samhället och vad Lidman beskriver som ledningens bristande respekt för människovärdet. Gruva fick ett stort genomslag i samhällsdebatten och den 9 december 1969, samma år som pocketversionen av boken kom ut, bröt den stora strejken ut på LKAB:s gruvor i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Strejken betraktas som en av de mest avgörande striderna mellan arbetsgivare och löntagare i Sverige. Vad som också utmärker Gruva är det internationella perspektivet och solidariteten med förtryckta runt om i världen, något som blev alltmer framträdande inom kulturlivet och samhällsdebatten, bland annat till följd av Vietnamkriget. I rapporteringen från gruvstrejken och andra konflikter i landet, men också krigen runt om i världen, spelade nu TV en helt avgörande roll för att placera händelserna mitt i människors vardagsrum, något som skapade nya förutsättningar för linsmedierna.

Program

Lokal: C314, Humanisten, Renströmsgatan 6.

10.00–10.10 Välkomna!

10.10–10.40 Niclas Östlind: Smärtpunkter i Folkhemmet: den sociala fotobildbokens ärende.

10.45–11.15 Mats Jönsson: "Visuell myndighetsmediering i Sverige under andra världskriget".

11.20–11.50 Mia Zeeck: ”Explosiva bilder – Effekterna av Odd Uhrboms fotoreportage Gruva”

LUNCH

13.00–13.30 Ole Johnny Fossås: ”Att få gruvdrift på filmmenyn: LKAB:s beställningsfilmer på 1960-talet i ett institutionellt perspektiv”

13.35–14.05 Erik Florin Persson och Per Vestlund: ”Stadsomvandlingens konfliktytor: Göteborg i ickefiktiv film och Tv-dramatik på 1960- och 1970-talet”

14.10–14.30 Karl-Magnus Johansson: ”Spår av arbetslivets villkor i undantagets dolda mylla”'

KAFFE/TE

14.45–15.15 Linda Thomson: ”Rekonstruktioner av Nämforsen”

15.20–16.50 Per Vestlund: ”Kungsgatan: Socialt reportage, moralism, sensationalism”

FRUKT

Lokal: Screeningroom, HDK-Valand

17.00–18.40 filmvisning: Kungsgatan (1.40 min)

Medverkande

Ole Johnny Fossås disputerade i filmvetenskap vid Institutionen för medievetenskap vid Stockholms universitet i december 2023. Hans doktorsavhandling utforskade hur filmer beställda av svenska gruvbolag gjordes användbara för olika institutionella omständigheter mellan 1945–1965. Hans nuvarande forskningsprojekt syftar till att bredda forskningen om institutionella dimensioner av stöd för företagens egna audiovisuella medier, vilket sker genom att titta på skilda medietyper, bland annat stillfilm och olika filmkontexter, samt internationella organisationer för kunskapsdistribution, såsom produktivitetscentra i OEEC under efterkrigsåren. Han har publicerat om filmvisningar i gruvor som användbara attraktioner i The Moving Image (University of Minnesota Press). Tillsammans med Lars Diurlin och Erik Florin Persson är Ole Johnny en del av projektet "Film Strips, Slides and beyond: Projected Images in the Nordic Countries 1945–1995" som undersöker bruk av olika former av projicerade stillbilder under efterkrigstiden i de nordiska länderna.

Karl-Magnus Johansson är förste arkivarie vid Riksarkivet i Göteborg där han ansvarar för arbetet med att främja kunskap om arkiven. Han är författare till flera arkivvetenskapliga och populärhistoriska artiklar och redaktör för två internationella antologier där arkivteori möter samtidskonst, Communicating the Archive: Physical Migration (2013) och Inscription (2018), samt den filmvetenskapliga antologin Filmens Göteborg – spår, erfarenheter och resultat från ett samverkande forskningsprojekt (2021). Sommaren 2023 deltog han tillsammans med konstnären Ida Lehtonen i den första upplagan av Smålandstriennalen. I samarbete med Niclas Östlind curaterade han fotoutställningen Hemma på Stigberget som visades på Gathenhielmska huset i Göteborg augusti–september 2024.

Mats Jönsson är professor i filmvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet (GU) och föreståndare för GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning(https://www.gu.se/centrum-samverkande-visuell-forskning). Hans forskning om visuella mediers historiografiska värde, didaktiska funktioner och retoriska genomslag i lokala och regionala sammanhang fokuserar amatörfilm, journalfilm samt olika former för beställningsfilm.

Erik Florin Persson disputerade i filmvetenskap vid Göteborgs universitet med avhandlingen i Film i stadens tjänst: Göteborg 1938–2015 (Mediehistoriskt arkiv) och har under de senaste åren undervisat i filmvetenskap på Stockholms universitet och Linnéuniversitet. Hans pågående forskning rör bland annat filmaren och fotografen Andrej Gavrjusjovs verksamhet i Göteborg under åren 1945–1971. Under 2024 har Florin Persson bland annat gjort förarbetet till en utställning på Vitlycke museum om kortfilmen Bronsålder (1955), som Gavrjusjov var fotograf på, och är under hösten aktuell med en artikel i tidskriften TMG: Journal for Media History, om en linsmedial läsapparat för sängliggande sjukhuspatienter som Gavrjusjov utvecklad vid mitten av 1950-talet.

Linda Maria Thompson är doktorand i konstnärlig gestaltning med inriktning fotografi vid HDK-Valand i samarbete med Mittuniversitetet. Doktorandprojektet söker ny kunskap om och genom konstnärlig praktik fokuserat på representationsutmaningar relaterade till platser av energiutvinning och miljöförändringar. Hon har en bakgrund både akademiskt och professionellt inom bildjournalistik med en Bachelor of Arts från University of Montana och en Master of Arts från Mittuniversitetet. Hon är författare till tre monografier:

www.lindamthompson.com

Per Vesterlund är universitetslektor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle och forskare i filmvetenskap vid Uppsala universitet. Han disputerade i filmvetenskap vid Stockholms universitet 2000 på en avhandling om regissören Erik ”Hampe” Faustmans filmer. Han har forskat och publicerat artiklar och böcker kring svensk filmhistoria, bl.a. med fokus på film- och mediepolitik. För närvarande forskar han om svensk TV-dramatik under perioden 1965–1975 i ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet. Bland hans böcker kan nämnas Schein: En biografi(2018), Massmedieproblem: Mediestudiets formering (red. 2016) och Citizen Schein (red. 2010).

Mia Zeeck är utbildad curator vid Stockholms universitet och Konstfack. Hon har arbetat med samtida konst i form av utställningar eller offentliga gestaltningsproduktioner i närmare 20 år. För närvarande arbetar hon på Region Stockholms Kulturförvaltning som projektledare för offentliga konstprojekt. Fotografen Odd Uhrbom var hennes pappa och hon slutför just nu ett bokprojekt om hans första bildreportage Gruva.

Niclas Östlind är fil. dr i fotografi, curator och universitetslektor vid HDK-Valand. Hans avhandling Performing History(2014) undersöker professionaliseringen av det fotografiska fältet i Sverige 1970–2014. Under de senaste tio åren har han medverkat i en rad forskningsprojekt – tillsammans med bland andra Louise Wolthers, Mats Jönsson och Karl-Magnus Johansson – som genererat kritiska undersökningar av fotografins roll i övervakning, publicerad och distribuerad fotografi, och linsmediala kulturer under mellankrigstiden. Han har curerat ett stort antal utställningar och förnärvarande arbetar han och curatorn Joakim Geiger med en minnesutställning över fotografen Hans Hammarskiöld som öppnar på Fotografiska i Stockholm i februari 2025.