Studenter avtackades i aulan
Idag avtackades studenter av som avslutar sin utbildning på Förvaltningshögskolan i aulan i Vasaparken.
Idag avtackades studenter av som avslutar sin utbildning på Förvaltningshögskolan i aulan i Vasaparken.
Totalt var det runt 70 anmälda på kandidat- och masternivå. I vanlig ordning inleddes allt med tal av Malgorzata Eriksson, och avslutades med mingel och fotografering. Däremellan hölls också tal av Isabell Meltzer, alumn och doktorand vid Förvaltningshögskolan, och utrymmet mellan programpunkterna fylldes av körsång. Diplom delades också ut för utmärkta examensarbeten.
Av Janina Broström och Hanna Hertzberg
Kandidatuppsats
Motivering:
I denna intressanta och relevanta uppsats genomför uppsatsförfattarna en mycket ambitiös och strukturerad litteraturstudie av hur controller-rollen utvecklats över tid, med särskilt fokus på digitaliseringens effekter. Författarna uppvisar gedigen kunskap om ämnet och därtill stor metodmedvetenhet. Uppsatsen är ett mycket gott exempel på vad som kan åstadkommas i en uppsats på kandidatnivå när ribban läggs högt.
Av Tilda Bertilsson och Jonathan Pasic
Kandidatuppsats
Motivering:
Uppsatsen är en teoretiskt och historiskt väl förankrad och balanserad analys av innehållet i tweets skrivna av framträdande socialdemokratiska företrädare under flyktingkrisen 2015.
Av Amanda Lycke och Emilia Kahn
Masteruppsats
Motivering:
Amanda Lycke och Emilia Kahn har i uppsatsen Ömsesidigt förtroende eller rättsstatsprincipen. Vilket grundläggande värde prioriteras av EU-domstolen i förhandsavgöranden angående den europeiska arresteringsordern utifrån en väl motiverad problemformulering och ett teoretiskt härlett syfte systematiskt analyserat vilket av två grundläggande värden i EU-rätten - rättsstatsprincipen och principen om ömsesidigt förtroende - som tillämpas i förhandsbeslut i EU-domstolen. Författarnas huvudslutsats är att principen om ömsesidigt förtroende tenderar att prioriteras framför rättsstatsprincipen i de domar de studerat. Såväl principen om ömsesidigt förtroende som rättsstatsprincipen antas vara centrala för Europeiska unionens fortlevnad men eftersom rättsstatsprincipen inte följer automatiskt av att medlemsstaterna har förtroende för varandra anser författarna att rättssäkerhetsprincipen borde prioriteras i högre grad.
Genom att kombinera samhällsvetenskapliga teorier om offentliga värden och värdekonflikter med juridisk teoribildning om grundläggande värden inskrivna i EU:s primär- och sekundärrätt främjar författarnas studie på ett innovativt sätt kunskapsutvecklingen inom forskningsområdet.
Lycke och Kahn visar i uppsatsen prov på en mycket hög teoretisk, metodologisk och analytisk skicklighet samt förmåga att dra välgrundade och nyanserande slutsatser, utifrån ett mycket gediget empiriskt material. Studien har hög teoretisk och samhällelig relevans och den ger ett tydligt kunskapsbidgrag till forskningsområdet om hur i EU-rätten inbyggda värdekonflikter hanteras av EU-domstolen i praktiken. Därutöver är uppsatsen mycket välskriven.