Helt rätt för Lirigzon att läsa den statsvetenskapliga inriktningen
På statsvetarprogrammet finns sju olika inriktningar att välja på. För Lirigzon Karaqica som är intresserad av förvaltning var valet enkelt – han läste ännu mer statsvetenskap under det valfria året, och fördjupade därmed sina kunskaper om svensk förvaltning och maktöverlämning.
Varför valde du att läsa statsvetarprogrammet?
– Jag har ända sedan högstadiet varit intresserad av politik, och jag gjorde bland annat min prao i årskurs nio hos kommunalrådet i min hemkommun. Utöver detta har jag haft turen att ha väldigt engagerade samhällskunskapslärare både under min högstadie- samt gymnasietid. Detta har format mig och även mitt val av att läsa statsvetarprogrammet.
Det finns sju olika inriktningar att välja på. Du valde att läsa ännu mer statsvetenskap, varför då?
– Jag valde statsvetarinriktningen för att jag är mer intresserad av förvaltningen och dess organisering än av till exempel internationella relationer. Nu i efterhand kan jag med ett leende på läpparna säga att jag valde den rätta inriktningen för mig!
vi fick göra olika uppgifter som försöker efterlikna verkliga scenarion i arbetslivet.
Inriktningen fokuserar på maktöverlämning i demokratiska samhällen och på svenska förvaltningstraditioner. Kan du berätta lite mer konkret vad du lärde dig?
– Utbildningen följer en röd tråd på ett väldigt bra sätt. Vi lärde oss om vad principal agentteorin är för något och hur den går att använda, men vi fick också kritisera den. Vi lärde oss om vad det finns för risker vid maktöverlämnade i de olika stegen, det vill säga från folket till politikerna och från politikerna till förvaltningen. Därefter gick vi igenom svenska förvaltningstraditioner som innehöll väldigt mycket historia vilket är relevant för att förstå varför Sveriges förvaltning ser ut som den gör idag.
Vilken kurs tyckte du var roligast?
– Detta är en svår fråga att svara på eftersom jag uppskattade alla kurser som ingår. Om jag var tvungen att välja en så skulle jag säga den sista kursen under höstterminen som hade fokus på maktöverlämnandet från politiker till förvaltningen. Mer specifikt fick vi djupdyka i en statsvetenskaplig debatt om hur pass autonom förvaltningen bör vara, vilket fick en att kritiskt reflektera över sina egna åsikter om förvaltningens organisation.
Vi har tagit fram den här inriktningen för att statsvetarstudenter ska bli väl förberedda för arbetsmarknaden. Har vi nått vårt mål tycker du?
– Ja det skulle jag säga! För det första fick man en bra överblick av hur politiken och förvaltningen samspelar, vilket är nyttigt när man tar steget ut i arbetslivet. Därutöver fick vi läsa en kurs som heter Statsvetaren i yrkeslivet där vi fick göra olika uppgifter som försöker efterlikna verkliga scenarion i arbetslivet. Ett exempel på detta är en uppgift där vi hade en deadline samma dag som vi fick den, vilket gav mig en bättre inblick i hur det kan vara att faktiskt arbeta som statsvetare.
På tal om arbetsmarknaden, vad vill du jobba med i framtiden?
– Mitt drömjobb, som nog liknar många andra statsvetares drömjobb, är att arbeta som diplomat. Men med vetskap och självinsikten om att alla inte kan bli diplomater så skulle jag säga att mitt mål antingen är att doktorera och bli professor i framtiden, eller så vill jag jobba med politik på riksnivå.
FAKTA
Kort om Lirigzon Karaqica:
Ålder: 22
Kommer från: Jokkmokk, Norrbottens län.
Läser just nu: Masterprogrammet i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Göteborgs universitet med tre ord: Kunskap, framtid och gemenskap.
Är du också intresserad av att läsa statsvetarprogrammet med inriktning statsvetenskap?
Det här är kurserna som ingår:
- SK1215 Delegering av politisk makt: Från folket till folkvalda representanter (7,5 hp)
-
SK1216 Delegering av den verkställande makten: Dilemman och institutionella lösningar (7,5 hp)
-
SK1225 Förvaltningens makt: Problem och möjligheter (15 hp)
-
SK1226 Svensk förvaltning: Traditioner, institutioner och politik (15 hp)
-
SK1421 Statsvetaren i yrkeslivet (15 hp)
Inriktningen omfattar totalt 60 hp i statsvetenskap och ett års studier på statsvetarprogrammet. Kurserna går också att läsa som fristående kurser.