Lösningsförslag till ett över 500-årigt crux desperationis i Ciceros Lucullus

Abstract

Ciceros verk Lucullus (Academica priora), förfärdigat år 45 f.Kr., är en i dialogens form framställd filosofisk diskussion mellan å ena sidan generalen Lucullus och å andra sidan Cicero själv. Ämnet för diskussionen är epistemologiskt: frågan huruvida och huruledes kunskap uppnås. I verket representerar Lucullus och Cicero varsin filosofiska skolbildning. I §§ 11-62 håller Lucullus ett tal i vilket han framställer Antiochos’ av Askalon kunskapsteori, som i huvudsak är densamma som stoikernas. I §§ 64-147 tar sedan Ciceros persona till orda i ett kritiskt svarstal, vari han hävdar den senare akademins skeptiska invändningar mot stoikernas epistemologi.

I inledningen till ett avsnitt om naturfilosofins tillkortakommanden i epistemologiskt hänseende anför Cicero i § 116 definitioner av de geometriska grundbegreppen ’punkt’, ’linje’ och ’yta’. Dessa definitioners giltighet ifrågasattes nämligen inom skepticismen. Cicero väljer visserligen att inte fördjupa sig i just denna aspekt, men definitionerna nämns likväl.

Textutgivare och kommentatorer har sedan 1500-talet brottats med det textproblem som föreligger i passagen med de geometriska definitionerna. Den traderade texten är nämligen korrupt och olika konjekturala lösningsförslag har under århundradenas lopp sett dagens ljus.

I seminariet kommer jag att beskriva textproblemet, granska tidigare emendationsförsök och framlägga mitt förslag till lösning.