Att skriva är silver och tala guld - eller?
Kort beskrivning
Syftet med projektet är att undersöka om och i så fall i vilken utsträckning dikteringsverktyg (taligenkänning) kan underlätta skrivandet för personer med läs- och skrivsvårigheter. Personer med läs- och skrivsvårigheter upplever ofta skrivande som sin största och mest kvarstående utmaning. I det här projektet har vi därför valt att undersöka hur deras skrivande kan underlättas.
Skriva med läs- och skrivsvårigheter
Utgångspunkten för projektet är att de flesta med läs- och skrivsvårigheter upplever stavning som ett stort hinder för sitt skrivande. De inte bara gör många stavfel utan oroar sig för att göra dem och lägger stor ansträngning på att undvika dem, t.ex. genom att redigera och byta ut ord. Risken är då att koncentrationen på stavningen går ut över andra processer såsom att skapa ett intressant innehåll och en övergripande struktur för texten, liksom att genre- och mottagaranpassa. I de fall detta händer förklaras det med att stavning stjäl resurser från andra skrivprocesser och därmed även från skrivutvecklingen hos personer med läs- och skrivsvårigheter.
För att frigöra resurser till de här processerna är det angeläget att finna sätt att reducera de krav som stavning ställer på skrivande. Ett sätt att göra det kan vara att låta personer med läs- och skrivsvårigheter diktera sina texter med hjälp av taligenkänning. Ett annat kan vara att använda stavningskontrollprogram. I det här projektet fokuserar vi på taligenkänning men användning av stavningskontroll kan komma in som jämförelse.
Diktera med taligenkänning
Medan taligenkänning på svenska för bara några år sedan var såväl dyrt som svårtillgängligt erbjuder idag alltfler datorer, surfplattor och mobiler inbyggda system för att skriva genom att tala. Det är därför av stort intresse att öka förståelsen om vilka effekter diktering har på skrivande i allmänhet och på skrivandet hos personer med läs- och skrivsvårigheter i synnerhet.
Vi har idag varken tillräckliga kunskaper om de möjligheter och begränsningar taligenkänningssystem ställer på skribenter eller om hur skrivprocess och färdig text påverkas av att produceras muntligt istället för skriftligt. Det är dessutom av intresse att veta i vilken utsträckning svaren på dessa frågor är språkberoende.
Olika språks ortografier är mer eller mindre komplexa och det är därför rimligt att den mängd kognitiva resurser som krävs för stavning skiljer sig mellan språk. Medan till exempel italienska är ett språk med ett mycket transparent stavningssystem finns det en mängd relationer mellan stavning och uttal i till exempel engelska. Svenska språket placerar sig någonstans mellan engelska och italienska.
I föreliggande projekt planerar vi därför att undersöka:
- hur texter påverkas av att dikteras istället för att skrivas (med tangentbord) hos personer med och utan läs- och skrivsvårigheter,
- i vilken utsträckning personer med läs- och skrivsvårigheter kan gynnas av explicit undervisning i att skriva med hjälp av taligenkänning
- om engelsktalande och svensktalande personer med läs- och skrivsvårigheter påverkas på samma sätt av att få diktera sina texter.
Mer teoretiskt intresserar vi oss för hur språkliga redskap, i det här fallet tal respektive skrift, påverkar språklig produktion samt hur språkberoende detta är.