Bildningsgångar och skolresultat i det senmoderna samhället
Kort beskrivning
Projektet undersöker och analyserar innebörden av resultatstyrning för skolors verksamhet och hur elever med olika social och kulturell tillhörighet formas och formar sig på basis av skolprestationer och skolors resultat.
Om projektet
Skolresultat står på dagordningen i diskussioner om svenskt skolväsende av idag. Skolors kvalitet mäts och rangordnas på basis av elevernas prestationer. På samma sätt väcker den svenska skolans resultat vid internationella jämförelser rejäl uppmärksamhet inom massmedia och i den utbildningspolitiska debatten. Resultaten tas ofta som intäkt för behov av revidering och reformering av skolväsendet. Man kan notera att fokus i den utbildningspolitiska debatten har flyttats från förutsättningar och innehåll till utvärdering av prestationer och resultat. Samtidigt sägs dagens skolväsende vara mindre styrt av direktiv och förordningar och i större utsträckningar av mål och resultatmätningar.
Omstrukturering
En sådan omstrukturering med fokus på resultat förmodas öka effektivitet och innovationsbenägenhet i skolans verksamhet. Riktigheten hos detta antagande kan emellertid ifrågasättas av olika skäl, men det är inte vår avsikt bedöma eller utvärdera resultatstyrning av utbildning. Istället vill vi försöka förstå relationer mellan resultat och verksamhet i det som kan kallas för en performativ – eller resultatfokuserad – vändning inom skolväsendet. Vi har här valt en läroplansteoretisk ansats, vilket innebär att man analyserar skolväsendets inriktning och resultat i relation till de förutsättningar som är för handen, särskilt det som styr, reglerar och begränsar verksamheten.
Projektets syfte
Syftet med projektet är att undersöka och analysera innebörden av resultatstyrning för skolors verksamhet och hur elever med olika social och kulturell tillhörighet formas och formar sig på basis av skolprestationer och skolors resultat. I undersökningen kommer vi att studera och analysera hur, och med vad, skolors resultat hanteras och eventuellt inverkar på verksamheten i skolan. Dessa observationer kompletteras med intervjuer med lärare och elever samt enkäter till eleverna.
Underlag
Ett viktigt underlag för vår bild av skolorna är olika slags dokument och tekniker som används för att organisera och styra verksamheten i skolor och klasser. På så sätt ska vi kunna förstå innebörden av resultatstyrning i skolans värld. Av särskild vikt är frågor om hur elevers bildningsgångar inverkar på och påverkas av skolresultat - hur deras skolkarriärer och identiteter formas genom olika klassificeringar och själv-kategoriseringar i det system som skolan och dess klasser utgör. Detta relaterar vi till frågor om social och kulturell bakgrund och till genus. Konkret kommer vi att följa tre elevkullar, två i grundskolan och en i gymnasieskolan. De yngsta eleverna har just börjat i år 7 och vi avser att följa dem till år 9. Den andra kullen går i år 9 när vi inleder studien och vi avser att följa dem till andra året i gymnasieskolan.