Bra liv i Angered: Att underlätta idéer, agerande och delaktighet för att främja hälsa

Syfte

Syftet med detta projekt är att utveckla nya arbetssätt som stimulerar delaktighet, reflektion och handling för hälsa och välmående. Vi är särskilt intresserade av hur hälsosamma kostvanor och munhälsa kan främjas. Projektet handlar om vad personer som bor och verkar i området Angered, i nordöstra Göteborg, anser viktigast för att främja hälsa och gott liv samt vad de själva och andra kan göra för att Angeredsborna ska må bra.  

Vi har valt att utgå från en forskningsansats som bygger på att underlätta för människor att formulera sig kring sin situation samt gemensamt med andra försöka att påverka den. Ambitionen är att deltagarna, i det här fallet boende och lokalt verksamma professionella, lämnas så stort utrymme som möjligt att definiera problem och finna åtgärder.

Bakgrund

En förutsättning för ett hållbart samhälle är att hälsoklyftorna minskar. Interventioner avsedda att främja hälsan tenderar dock att missgynna grupper med sämre hälsa och därmed öka skillnaderna. Det finns därför ett stort behov av att utveckla metoder för att bedriva hälsofrämjande arbete som bidrar till minskade klyftor. Samhällets ansvar omfattar insatser på olika nivåer. Dels för att på en strukturell nivå påverka individers handlingsutrymme, dels för att stödja enskilda människors val och vanor. Oavsett åtgärder behövs dialog med dem det berör.

Bra liv i Gårdsten: När invånarna själva får råda

Forskningsprojektet startade i Gårdsten som är ett bostadsområde i Angered. Den viktigaste anledningen till att det genomfördes där var att det fanns en träffpunkt för alla, Gårdstens Öppna Mötesplats (GÖM), som möjliggjorde projektet.

Alla som bodde i eller var intresserade av Gårdsten var välkomna att delta i forskningsprojektet. En kvalitativ deltagarstyrd metod användes. Metoden är lämplig när man vill involvera större grupper av deltagare i diskussioner som leder till förändring. Den innebär ett sätt att identifiera behov av hälsofrämjande åtgärder, prioritera och välja bland dessa för att sedan sätta mål, finna vägar till och stöd för förändring samt arbeta mot målen.

Resultaten visar bland annat att barn och föräldrar behöver bättre stöttning än idag för att kunna leva ett hälsosamt liv. Centralt var också ett behov av bättre kommunikation och fler mötesplatser. Till följd av träffarna vid GÖM bjöds vi även in av och samarbetade med ungdomar och personal vid fritidsgården i Gårdsten. 

Öppna förskolan kan vara en mötesplats för hälsofrämjande arbete kring kost

Eftersom mötesplatser lyftes som viktigt av invånarna själva ville vi undersöka hur öppna förskolor kan tjäna som en arena för att samtala och göra aktiviteter kring kost.

Isabelle Mulkerrins har intervjuat förskollärare vid öppna förskolor i Angered samt experter inom kost, folkhälsa och tandvård som samverkat med öppna förskolor. Resultaten visar att öppna förskolan är ett ställe där föräldrar ofta diskuterar och ställer frågor om mat och hälsa. Det är också vanligt att äta tillsammans där. Den trygga miljön, där föräldrar kan vara med och påverka verksamheten, gör att lärande underlättas. Föräldrar har chans att samtala och prova på aktiviteter och experter som bjuds in kan lära sig om familjers matvanor, vilka frågor de har och vad de önskar för stöd. Läs mer i den vetenskapliga artikeln:

Doulor och kulturtolkar delar sina erfarenheter från möten med familjer i nordöstra Göteborg

Vikten av brobyggare har blivit mycket tydlig i forskningsprojektet. Vi har därför även genomfört ett samverkansprojekt med doulor och kulturtolkar som möter familjer i nordöstra Göteborg. Samma deltagarstyrda metod som i ”Bra liv i Gårdsten” användes i detta delprojekt.

Doulor och kulturtolkar underlättar kommunikation där språk och kultur kan vara hinder. Doulor hjälper kvinnor före, under och efter förlossningen medan kulturtolkar stöttar föräldrar, särskilt nyanlända, i deras föräldraskap och hjälper dem i kontakter med myndigheter. De ger också kurser till föräldrar och blivande föräldrar samt stöd och information till personal inom exempelvis hälso- och sjukvård, folktandvård och socialtjänst. Doulorna och kulturtolkarna som deltagit i det här projektet har alltså unika kunskaper om utsatta familjers liv och hälsa i Göteborg Nordost.

I projektet har vi utforskat vad doulor och kulturtolkar som arbetar vid Tidigt föräldrastöd:

• upplever främjar respektive hindrar hälsa och välmående bland barn och föräldrar som de möter i nordöstra Göteborg,
• vad de har för förslag till förändring,
• och hur deras hälsofrämjande idéer kan underlättas och stöttas.

Bland annat beskriver doulorna och kulturtolkarna hur livsvillkor och osäkerhet i ett nytt land gör det svårt att vara förälder. De har även förslag på hur samverkan bör öka för att vägleda familjer som är i behov av stöd och är nya i Sverige.

Projektet har delvis finansierats av Västra Götalandsregionen, Hälsopromotion tandvård.