CIRKUL: Cirkulär ekonomi och kulturarvsarbete - praktikorienterad begreppsutveckling

• Preliminära resultat presenterades på högre seminarium på Institutionen för kulturvård den 2 november 2023.
• Våren 2024 genomförs workshop med forskare och yrkesutövare inom kulturarvspraktiken för att testa resultaten från fallstudien.
• I juni 2024 deltar projektmedlemmarna i konferensen The Association of Critical Heritage Studies (ACHS) i Galway, Irland.

Syfte 

Med utgångspunkt i politiska mål om ett kulturarv som bevaras, brukas och utvecklas identifieras begreppsmässiga relationer mellan cirkulär ekonomi (CE) och kulturarvsarbetet gällande 1900-talets bebyggelsemiljöer. I projektet undersöker vi hur tematiken i cirkulär ekonomi kan förstås bortom materialitet, där platsens karaktärsdrag och sociala värden tas omhand i en värdekedja och kan ses som delar i ekonomiska omlopp och hur detta kan artikuleras.

Projektet ska ta fram grundläggande kunskaper om

• överlappning och glapp mellan kulturpolitiken och kulturarvspolitiken vad gäller sociala värden, cirkulering och CE
• hur värden kopplade till materialitet och plats relaterar till cirkulering och CE
• relevanta aktörers syn- och tillvägagångssätt avseende sociala värden, cirkulering och CE i förvaltningen av 1900-talets kulturmiljöer. 

Bakgrund 

Cirkulering och cirkulär ekonomi (CE) är centrala begrepp i forskning, politik och hållbarhetsdebatten. Parallellt syns intresset för byggnadsvård vara rekordstort, en rörelse ofta kopplad med alternativa sätt att leva och verka. Även i stora delar av 1900-talets bebyggelse, som står utanför kulturarvssektorns lagskydd, pågår vardagliga bevarandeprocesser drivna av människors engagemang, som handlar om återanvändning och platsskapande utan att artikuleras som sådana. Processerna är resurshushållande i det att äldre byggnader och miljöer laddas med nya värden för en social gemenskap och för ny verksamhet. Politiken om Gestaltad Livsmiljö och European Bauhaus betonar positiva värdeeffekter av bevarande vilket länkar till CE men även här saknas artikulering. Regeringen och Riksantikvarieämbetet ser CE som ett verktyg att nå klimatmålen, men fokuserar på företagens och teknikens roll för cirkulära affärsmodeller, samt bygg- och fastighetssektorns förbättrade materialhushållning. Här saknas samsyn om kretslopp ur ett vidare perspektiv, samt diskursiva länkningar mellan kulturpolitiken, kulturarvsforskningen och omställningen till CE, bortom enbart materialitet. Vi identifierar således en svaghet i hur kulturarvsarbete kommunicerar dess roll i cirkulära, ekonomiska resonemang, samtidigt som vi identifierar en svaghet i hur lokala platsskapande processer förstås i ett samhällsekonomiskt samtal. 

Metod

Projektet baseras dels på en kartläggning av begrepp utifrån litteraturstudier, dels på kvalitativa forskningsmetoder med fokus på innehållsanalys av officiella (nationella och regionala styrdokument) och inofficiella dokument (projektplaner, interna anteckningar) samt semistrukturerade transkriberade intervjuer. Respondenterna arbetar främst med planering, design och platsutveckling. Vi följer en process att identifiera, koda, och kategorisera grundläggande mönster eller teman i det empiriska materialet. Metodiken struktureras utifrån två fallstudier där vi gör nedslag i professionell planeringskontext (Fallstudie 1: Hammarkulletorget, Göteborg) och organiskt framvuxna platsskapande processer (Fallstudie 2: Deje kraftstation, Forshaga).