Bild
Forskning om sociala rörelser
Protester, Hong Kong (2019) - Unsplash, Joseph Chan
Länkstig

Civilsamhälle, sociala rörelser och motstånd: CSM-RESIST

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projekttid
2000 - pågående
Projektägare
Institutionen för Sociologi och arbetsvetenskap

Kort beskrivning

Med ett 15-tal forskare som studerar olika former av sociala rörelser är institutionen en av de ledande i Europa på området. För att ytterligare stärka denna miljö bildades 2011 Forum för forskning om civilsamhälle och sociala rörelser (CSM). Forumets övergripande syfte är att utveckla och fördjupa vår kunskap om samhällsförändring och sociala rörelser.

Sociala rörelser, civilsamhälle och motstånd

Sociala rörelser kan förstås som en typ av organiserat kollektivt handlande som syftar till att åstadkomma samhällsförändring. De kan både vara drivande i, eller göra motstånd mot, sociala förändringsprocesser. Exempel på sociala rörelser som har varit med och format samhällen under 1900-talet, och som fortfarande är verksamma, är arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, miljörörelsen och fredsrörelsen. Under 2000-talets första decennium har vi också sett nya rörelser som påverkar samhällsprocesser: globala rättviserörelsen, den arabiska våren, indignados-rörelsen och occupyrörelsen. Vi ser också framväxten av nationalistiska och religiösa rörelser med en neo-konservativ agenda.

Civilsamhälle, sociala rörelser och motstånd (CSM-RESIST) har sin bas på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap med nära band till internationella nätverk inom rörelseforskning. CSM arrangerar seminarier, workshops och konferenser och samordnar forskningsprojekt. Forskarna kopplade till CSM arbetar med en mängd olika teoretiska perspektiv och har publicerat både internationellt och i Sverige.

Vad innebär civilsamhälle?

Civilsamhälle definieras ofta som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. 

Experter inom forskningsområdet
 

Carl Cassegård
Miljöaktivism, prekaritetsrörelsen, de hemlösas rörelse, Japan, offentligheten

Gabriella Elgenius
Nationalism, diaspora, identitetspolitik och användningen av symbolism, migrantorganisationer, kulturarv

Christoph Haug
Organisering, globalisering, möten, beslutsfattande, Sydafrika

Kerstin Jacobsson
Sociala rörelser, urbana rörelser, djurrättsaktivism, Central- och Östeuropa
Isabel Köhler

Antifeministiska och antigenus-rörelser, intersektionalitet, moderskap, föräldraaktivism, diskurser och identiteter
Lotte Schack
S
ociala rörelser, prekaritet, klimatkrisen, feministisk och marxistisk teori samt etnografiska metoder
Nathan Siegrist
Sociala rörelser, urbansociologi och kritisk teori
Sebastian Svenberg
Ekonomisk demokrati, protester mot företag, klimatkrisen, kritisk teori
Håkan Thörn
Social förändring, globalisering, social styrning/nätverksstyrning, miljörörelsen, urbana rörelser

Anton Törnberg
Komplexitetsteori, innovation och social förändring, fria sociala rum, automatisk textanalys, sociala media

Sara Uhnoo
Partnerskap, civilt deltagande i polisutövning/frivillig polisutövning, katastrofhantering/frivilliga insatser, civilsamhället

Stellan Vinthagen
Motstånd, aktivism, maktteori, sociala rörelser, ickevåldsliga förändringsstrategier (civilt motstånd)

Mattias Wahlström
Protestdeltagande, polisutövning och protester, politiskt våld, första majdemonstrationer, prideparader

Cathrin Wasshede
Feminism, queeraktivism, kulturella produkter, hållbar stadsutveckling, kollektivboende.
Åsa Wettergren
Emotionssociologi, rätt, politik, sociala rörelser, migration

Katarzyna Wojnicka
Mäns sociala rörelser, rörelser för faderskapsrättigheter, feministisk aktivism, jämlikhet mellan könen, europeiska studier