Hon blottlägger ojämlikhet i skolan
Med en förkärlek för kvantitativa metoder och en prisbelönt avhandling i bagaget undersöker utbildningsforskaren Victoria Rolfe frågor om likvärdighet i klassrummen.
– I nästan alla samhällen finns det ett starkt samband mellan utbildningsresultat och socioekonomisk bakgrund. Men frågan är hur sambandet ser ut. Undervisar vi rikare barn på en mer avancerad nivå? Ger vi dem fler möjligheter att lära sig?
Victoria Rolfe är forskare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och intresserar sig särskilt för jämlikhet inom utbildning. Hon disputerade våren 2021 med avhandlingen Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond. I förordet ser hon tillbaka på sin tid som skolelev i England, där eleverna graderades efter bedömd matematisk förmåga – en indelning som avgjorde både vilken undervisning som erbjöds och vilket betyg som var möjligt att nå. Vid sexton års ålder befann sig Victoria ”på ett snabbspår” till studier vid ansedda universitet, samtidigt som många jämnåriga ”knappt stod på stationen”.
Siffror ger sammanhang
Hur skilda förutsättningar eleverna fick var inget som tonåringen Victoria reflekterade nämnvärt över. Men senare, i sin avhandling, kunde hon visa hur särskilt anglosaxiska länders utbildningssystem har tenderat att vidga socioekonomiska klyftor.
– Genom att arbeta med stora datamängder kan jag ofta få syn på mönster som ger ett sammanhang till upplevelser som jag själv har haft som lärare eller elev, säger hon.
Det var som mastersstudent på IMER-programmet (International Master’s Programme in Educational Research) vid Göteborgs universitet som Victoria upptäckte hur mycket hon uppskattade de kvantitativa metoderna.
– Mitt intresse låg till en början inom policyfrågor. Men så läste vi en kurs om kvantitativ analys med Kajsa Yang-Hansen som jag uppskattade mycket. I min mastersuppsats använde jag data från databasen UGU. Jag kände att jag verkligen gillade processen och att jag ville fortsätta på samma spår som doktorand, säger Victoria Rolfe.
En ”outstanding” avhandling
En doktorandtjänst lystes ut som passade Victoria perfekt – med Kajsa Yang Hansen som handledare blev hon hemmahörande i forskningsmiljön Förutsättningar Utbildning Resultat (FUR) som hon fortfarande tillhör. Mindre idealt var det faktum att covid-19-pandemin slog till med full kraft i slutet av avhandlingsarbetet.
– Jag skulle just fokusera på skrivandet när pandemin startade. Så i ett skede när jag behövde vara väldigt strukturerad, då försvann all struktur i världen. Det var en väldigt utmanande tid.
Trots utmaningarna blev avhandlingen inte bara färdig, den belönades också med priset ”Bruce H. Chopin Memorial Award for outstanding thesis” för 2022. En utmärkelse som IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) ger till en avhandling per år där data använts från någon av organisationens internationella studier, så som TIMSS (Trends In International Mathematics And Science Study) och PIRLS (Progress In International Reading Literacy Study).
– Att få priset stärkte verkligen mitt självförtroende. Det skedde också vid en tidpunkt då jag väntade på att få reda på om jag skulle bli fast anställd, vilket hände några månader efteråt. Så det var en riktigt bra hösttermin för mig. Och utmärkelsen har redan gett upphov till intressanta samtal med människor från hela världen, säger Victoria Rolfe.
Att inte erbjuda barn och unga en likvärdig utbildning är att slösa med mänskliga, ekonomiska och samhälleliga resurser.
Likvärdighet i fokus
Opportunities to learn (OTL) – möjligheter att lära – är ett centralt begrepp i Victoria Rolfes avhandling liksom i hennes pågående forskning. Trots att det är välkänt att elevernas prestationer påverkas av hur mycket de exponeras för ämnesinnehållet, får olika elevgrupper olika möjligheter att ta till sig läroplanens innehåll. Ett samhälleligt slöseri, menar Victoria Rolfe:
– Att inte erbjuda barn och unga en likvärdig utbildning är att slösa med mänskliga, ekonomiska och samhälleliga resurser. Det finns en stark koppling mellan utbildning och inkomstnivå och mellan inkomstnivå och hälsa. Både på individnivå och mellan föräldrar och barn. Så tar vi itu med skillnaderna i möjligheter så kan det få effekt på människors livssituation, även för kommande generationer.
Text: Kristina Modigh
”Satsa på att få dina kurser avklarade i god tid, så att du slipper få panik under det sista året.”
"Försök att hitta balans. Har du jobbat 40 eller 50 timmar i veckan så är det mycket arbete – tio timmar till kommer inte att göra att resultatet blir bättre. Se till att göra andra saker också, som att träffa vänner, titta på tv, ta en promenad.”
”Gå på alla öppna seminarier och ställ massor av frågor som rör ditt ämne. Och saker som inte är relaterade till ditt ämne – lär dig dem också. Det kan bli så att du undervisar i ett ämne som inte är din specialitet. Du kommer förmodligen att handleda någon utanför din specialitet. Så att kunna grunderna inom andra delar av institutionen och fakulteten är bra. Och njut av din tid!"
