Utvärdering genom uppföljning
Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) är en longitudinell studie som bland annat används för utvärdering och forskning inom skolan.
UGU står för "Utvärdering Genom Uppföljning" och är en av landets största longitudinella studie inom utbildningsområdet landets största enkätstudie om skolan. Som ett led i den nationella utvärderingen av skolan bidrar vår studie med riksrepresentativ data som kan kopplas på andra databaser. Det innehåller riksrepresentativa stickprov av skolelever från elva årskullar, födda mellan 1948 och 2010. Det speciella med UGU är den longitudinella designen där individer från dessa årskullar följs genom utbildningssystemet. Designen gör det möjligt att både följa elever genom utbildningssystemet samt att jämföra kohorter från olika tider.
Onsdagen inledes med ett varmt välkomnande från vår vetenskapliga ledare Alli Klapp, följd av Jan-Eric Gustafssons insiktsfulla tillbakablick på UGUs historia. Från Karolinska Institutet gästade Patrik Magnusson som belyste publiken om Svenska Tvillingsregistret och dess uppbyggnad, och Peter Allebeck som berättade om sin forskning med UGU-data och hur vår data bidragit till en bättre förståelse för kopplingen mellan kognitiv förmåga och suicid och schizofreni bland tonåringar.
Erica Lindahl från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) berättade om hur UGU-data kunnat lägga grunden för flera forskningsprojekt, där betydelsen av exempelvis åldersintegrerade klasser har undersökts. Från Stockholms universitet berättade Hugo Westerlund om infrastrukturen REWHARD med hela nio noder! Och Anne Boschini, som undersöker sambandet mellan kognitiv förmåga och faderskap bjöd in till en väldigt intressant föreläsning, som kännetecknade ett innovativt sätt att använda UGU-data på.
Den första dagens sista talare, Mikael Hjerm, berättade om European Social Survey (ESS) och hur denna storskaliga databas har bidragit till ökade kunskaper om könsskillnader på arbetsmarknaden. På minglet efteråt skapades nya samarbeten och utbyten av idéer bland doktorander och forskare.
Från Umeå universitet hade vi talarna Hanna Eklöf och Björn Högberg som inledde konferensens andra och sista dag med presentationer om elevers ökade stress och psykosomatiska besvär - ämnen som forskarna med hjälp av vår longitudinella data kunnat undersöka närmare.
Hans Grönqvist från Linnéuniversitetet bekantade oss med ännu ett unikt användningsområde för UGU. Hans pågående studie undersöker medians skildring av utsatta områden och hur elever som bor där upplever sin vardag, som ett resultat. Thea Klapp, en doktorand på IPS, berättade om en av sina publicerade artiklar som undersökte relationen mellan högpresterande elevers självskattning och medelmåttiga matematikundervisningar (Big Fish Little Pond-effekten). Kajsa Yang Hansen, professor vid IPS, presenterade en artikel där effekten av intressenivåer för olika ämnen mättes bland resilienta elever. Innan vår paneldiskussion berättade Björn Halleröd från Göteborgs universitet om de utmaningar som storskaliga forskningsdatabaser står inför, och vår vetenskapliga ledare Alli Klapp sammanfattade dagarna och betonade vikten av denna milstolpe - en inspirerande konferens som markerat 63 år av Utvärdering Genom Uppföljning.
Den ökade skolrelaterade stressen bland unga är ett aktuellt ämne som forskare från olika discipliner har undersökt. Forskaren Björn Högberg från Umeå universitet undersöker bland annat elevers välmående i skolan.
I den här studien undersöker Högberg den ökade skolrelaterade stressen utifrån fyra hypoteser:
Vilken är relationen mellan följande faktorer och den ökade skolrelaterade stressen? Följande enkätfrågor har använts för att besvara forskningsfrågan;
Enkätfrågorna
- "Prov" - "Hur ofta [har ni prov] i din klass?"
- "Ambition för vidareutbildning" - "Tänker du börja läsa på universitetet eller högskola?"
- "Akademiska svårigheter" - Tre varianter av delfrågan "...Har svårt att hinna med på lektionerna." i kombination med frågor rörande självskattning i svenska, engelska och matte.
- "Isolering" - Delfrågan "...Känner mig mobbad av andra elever."
Resultat
- "Prov" - Mängden timmar som spenderats på hemläxor var mindre i 2020 jämfört med 2003.
- "Ambition för vidareutbildning" - En större andel av eleverna ville fortsätta studera efter gymnasiet år 2020, jämfört med andelen elever år 2003.
- "Akademiska svårigheter" - Den självrapporterade läxsvårigheten har ökat sedan 2003, medan den akademiska självskattningen har varit stabil övertid.
- "Isolering" - Fler elever har känt sig exkluderade eller mobbade under år 2020, jämfört med 2003.
Högberg tar även i beaktande skolreformerna som genomfördes under första halvan av 2010-talet. Reformerna innefattade högre bedömningskrav, men även mindre personlig stöd, vilket drabbade elever i behov av det.
Reformerna kan till viss del förklara den ökade stressen bland eleverna i relation till mängden prov. Vad gäller ambitionen för vidareutbildning var andelen positivt inställda elever fler under våren 2020, jämfört med våren 2003. Detta kan bero på det ökade kravet på vidareutbildning på arbetsmarknaden. Denna utveckling kan även ha bidragit till ett dilemma, där både låg- och högpresterande elever upplever ökad stress knuten till deras prestationer i skolan.
Covid-19 pandemin har påverkat elevers upplevelse av den akademiska svårigheten och huruvida de känner sig isolerade. Medan skolreformerna kan förklara den ökade akademiska svårigheten mellan åren 2003 och 2020, kan pandemins restriktioner i kombination med reformerna ha minskat elevernas sociala interaktioner, och därav ökat deras isolering.
I denna studie undersöks sambandet mellan olika undervisningspraktiker och elevers mentala hälsa och skolprestation. 4573 elever i årskurs 9 ingår i studien. Nästan alla (+95%) är födda 1998, varav 55% av svarande är flickor.
Undervisningspraktikerna som undersöks:
- Lärarcentrerade
- Elevcentrerade
- Elevdominerade
Skillnaden mellan elevcentrerade och elev- dominerade undervisningspraktiker är att den förstnämnda innebär ett samarbete mellan lärare och elev, medan den sistnämnda grundas på uppgifter som kräver elevernas självständiga arbete.
Grunden för studien är svar från en elevenkät som samlades in 2014. Frågorna och deras indelning följer nedan*:
Lärarcentrerade Elevcentrerade Elevdominerade
a) Läraren pratar själv större delen av lektionen
b) Lärare och elever diskuterar gemensamt
c) Arbetar i grupper
f) Får själva söka information
g) Har prov
i) Får vara med och planera undervisningen
j) Redovisar egna arbeten eller projekt
k) Planerar och arbetar med eget arbete
*Delfrågorna d) och e) ingick inte i studien.
Resultat
• Lärarcentrerade undervisningspraktiker är positivt förknippade med skolprestationer men saknar tydliga kopplingar till mental hälsa.
• Elevcentrerade undervisningspraktiker är positivt förknippade med både skolprestationer och mental hälsa.
• Elevdominerade undervisningspraktiker, som kräver elevernas självständiga arbete, hade ingen koppling till skolprestation men en negativ koppling till mental hälsa.
• Lärarcentrerad undervisning visar starkare samband med skolprestationer för elever från hem med lägre utbildningsresurser, medan elevdominerad undervisning är mer negativ för dessa elevers mentala hälsa.
Sammanfattningsvis visar studien att både lärar- och elevcentrerade undervisningspraktiker är gynnsamma för skolprestationen, men att elevdominerade arbetssätt kräver lärarstöd.
Håll dig uppdaterad på våra sociala medier!
I denna rapport har vi kategoriserat våra enkätfrågor. Teman som trivsel, motivation och självskattning återkommer även i denna rapport och belyser hur elever födda 2004 upplevde sin skolgång. Med våra indelningar hoppas vi kunna underlätta forskarnas analyser och användningen av vår data.
Kontakta oss på ugu@ped.gu.se om du har några frågor kring rapporten, vår data eller våra insamlingar.
Gymnasieenkäten följer upp den kohort som består av elever födda 2004 och som tidigare fått frågor i motsvarande år 6an och 9an i grundskolan samt i första året i gymnasiet angående covid19-pandemin. Ca 1900 elever valde att svara på enkäten. Enkäten har besvarats av elevurvalet under våren 2023. Mer info om exempelvis hur datan ser ut och vilka frågor som ställts går att finna här och i vår kodbok för kohort 2004.
Liknande enkäter besvaras dessutom av lärare och vårdnadshavare och samtliga samlas in var tredje år. Vår senaste insamling var i fjol och innehåll data från elever födda 2010, deras vårdnadshavare och lärare. Data används sedan av forskare inom ekonomi, psykologi, pedagogik och samhälle för att undersöka utvecklingen inom svensk utbildning och marknad.
Vi kommer att hålla i en interaktiv och introducerande timme (kl.9-10) den 19 september på Zoom där ni som doktorander, forskare och master-studenter får veta mer om hur vi samlar in denna data.
För mer information om vilka frågor som ingår i våra enkäter kan ni läsa mer i våra kodböcker: https://www.gu.se/utvardering-genom-uppfoljning-ugu/kodbocker
För inspiration från tidigare studier som har använt UGU data kan ni besöka länken med våra publikationer: https://www.gu.se/utvardering-genom-uppfoljning/publikationer
Vänta inte med att kontakta nelika.karimi@gu.se för tillgång till länken. Språket är på engelska.
Vad tyckte ungdomar födda 1982 och 1992 om gymnasieskolan?
Hur upplevde ungdomar i gymnasiet 2020 sina orosnivåer till följd av pandemin?
Mer information för dig som är med i urvalet finns under följande länk:
Rektorer med klasser i urvalet
Tack för att du är med och bidrar till forskning om svensk skola!
Utöver kohort 2004 kommer även ett nytt urval av elever (födda 2010) att svara på enkäten. En majoritet av denna kohort befinner sig under våren 2023 i årskurs sex och de kommer att bli tilldelade enkäten för första gången. Även vårdnadshavare och lärare till de utvalda eleverna kommer att bli ombedda att svara på enkäten. Vi är väldigt tacksamma för svaren som vi får in och vi ser fram emot en ny insamling, med nya svar och nya upptäckter om svenska elevers skolgång och hälsa.
Avslutad UGU undersökning
UGU har genomfört en undersökning via en webbenkät till kohort 10 där de flesta är födda 2004 men en del är födda 2003 eller 2005. Undersökningen gäller hur skolgången påverkats av coronapandemin. De flesta av deltagarna gick i nian i våras och i ettan på gymnasiet under hösten 2020. Var du deltagare i undersökningen finns det mer information i länken här nedan.
I utbildningsforskning nöjer man sig oftast med att samla in information om elever och deras utbildning vid en enda tidpunkt, t ex årskurs 6 eller årskurs 9. Den longitudinella designen är särskilt användbar för den som undrar varför olika elever tar olika vägar genom utbildningssystemet eller om det spelar någon roll vilken väg man tar för hur det går senare i livet. UGU är unikt i ett internationellt perspektiv då få longitudinella studier följer så många individer under så lång tid.
För varje årskull insamlas administrativa data, enkätuppgifter och olika mått på elevernas studieförutsättningar och utbildningsresultat. Eftersom likartade uppgifter har samlats in i varje årskull, kan man jämföra elever som växt upp och gått i skolan under olika tidsperioder. Det är användbar information i diskussioner om hur skolreformer eller samhälleliga förändringar inverkar på elevers utbildningskarriärer. UGU möjliggör således både längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och riksrepresentativa elevurval.