Länkstig

Hur har grundskoleelevers kompetens att skriva på engelska utvecklats över tid?

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
4 miljoner SEK
Projekttid
2024 - 2028
Projektägare
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Finansiär
Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond

Kort beskrivning

Att kunna skriva på engelska är en viktig kompetens i dagens samhälle eftersom engelska alltmer används som kommunikationsspråk inom högre utbildning, i professionella sammanhang och i sociala medier. I detta projekt undersöks grundskoleelevers skriftliga kompetens i engelska och hur den har utvecklats över tid.

Underlag och analysverktyg

I projektet används ett unikt textmaterial: ca 4000 elevtexter skrivna inom ramen för det obligatoriska nationella provet i engelska för årskurs 9, insamlade mellan åren 2000 och 2022. Med hjälp av moderna språkteknologiska analysverktyg baserade på Natural Language Processing (NLP) genomförs lingvistiska och textuella analyser av elevtexterna för att identifiera typiska drag för olika kompetensnivåer, samt eventuella förändringsmönster över tid vad gäller till exempel vokabulär, syntaktisk komplexitet och textbindning – aspekter som är betydelsefulla för textkvalitet.

Kunskapsbidrag

Resultaten kommer att belysa om, och i så fall hur, elevers förmåga att skriva på engelska har förändrats under de senaste decennierna, vilket kan bidra med värdefull kunskap inför framtida utveckling av engelskundervisning på systemnivå (till exempel kursplaner). Tidigare forskning har visat att ökad användning av engelska på fritiden kan ha en positiv effekt på elevers engelska ordförråd och att pojkar i högre grad än flickor tenderar att använda engelska utanför skolan. I projektet undersöks bland annat eventuella skillnader mellan pojkars och flickors skrivkompetens i engelska, och om förändringar har skett över tid. 

Genom analyserna kan lingvistiska profiler för olika kompetens- och betygsnivåer identifieras och beskrivas. Vidare undersöks i vilken utsträckning olika textuella och lingvistiska mått samvarierar med lärares bedömningar, det vill säga hur språkliga drag har betydelse för den sammantagna bedömningen. Resultaten kan även bidra till kunskap om hur automatiserad textanalys skulle kunna komplettera och stödja lärares helhetsbedömning av elevtexter för att ytterligare stärka reliabiliteten och likvärdigheten i bedömningen. 

    Medverkande forskare

    • Eva Olsson, lektor i pedagogik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (projektledare)
    • Linda Borger, lektor i pedagogik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
    • Sofie Johansson, lektor i flerspråkighet med inriktning mot ämnesdidaktik, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi