Knowledge-intensive ecosystems in creative industries – the case of Swedish fashion

Detta projekt grundas i resultaten från min doktorsavhandling samt vidareutvecklande av delar av dessa resultat under den period som följt sedan min disputation. Projektet har två huvudsakliga syften. Då min avhandling skrevs som en monografi planerar jag vidareutveckla delar ur mitt doktorandprojekt till artiklar för publikation i akademiska tidskrifter. Jag ämnar vidare planera och sjösätta ett fortsättningsprojekt gällande den svenska modeindustrin som ett kunskapsintensivt ekosystem, med ett tydligare fokus på hållbarhet och den omställning som modeindustrin står inför.

Jag disputerade vid Institutet för innovation och entreprenörskap på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 12 november 2019 med avhandlingen Fashioning a Knowledge Intensive Entrepreneur?. Avhandlingen tog sin utgångspunkt i teorierna kring kunskapsintensivt entreprenörskap (KIE) i syfte att öka förståelsen kring hur utbildade modedesigners kan använda och applicera sin kreativa kunskap för potentiellt entreprenörskap. KIE utgår från den Schumpeterianska, evolutionärekonomiska traditionen och framhåller den kunskapsintensiva entreprenören som en nyckelspelare i den fortsatta utvecklingen av industrier. Detta sker genom användandet av redan existerande kunskap samt genererandet av ny kunskap för att på så sätt skapa nya innovativa idéer och därigenom trigga företagande (Malerba & McKelvey, 2019). Min forskning kom att fokusera på hur utbildade modedesigners tänkte kring och agerade gällande entreprenörskap som en möjlig väg efter examen. Detta skedde genom att analysera deras entreprenöriella intentioner och hur dessa förändrades över tid givet olika vägval efter studier vid Textilhögskolan i Borås. Genom en longitudinell, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som primär metod för datainsamling följdes nyutexaminerade modedesigners under sina första år efter avslutade studier. Intervjuerna utfördes i två omgångar med två års mellanrum. Mina studier visade att kreativ kunskap utgjorde en nyckelkomponent i dessa modedesigners syn på sitt framtida yrkesliv. Resultaten pekade på en vanligt förekommande vilja att bli entreprenör, kopplad till en tanke om att fortsätta utveckla de koncept och idéer som resulterat från universitetsutbildningen i modedesign. Fokus på den kreativa utvecklingen var dock inte nog för att leda till faktiskt entreprenörskap, utan behövde kompletteras med mer praktisk kunskap kring affärsskapande och modeindustrins strukturer generellt (Gustafsson, 2019). Redan efter kortare industrierfarenhet ökade uppfattningen om att besitta rätt kvalifikationer för att kunna starta ett eget företag inom modebranschen, och på två års sikt kunde en förändring i beteende mot det entreprenöriella observeras. Studien visade vidare att dessa unga modeskapare kände en understimulans i att anta rollen som mer junior designer inom det existerande modesystemet och att synen på hur framtidens mode ser ut och bör skapas på bästa sett skiljde sig markant mellan dessa individer och de etablerade företagen (Gustafsson, 2019).

De kreativa industrierna får ökad uppmärksamhet inom den ekonomiska forskningen generellt och det är min uppfattning att just entreprenörskap är ett område där vi behöver bredda vår förståelse för denna typ av industrier (se exempelvis Malerba & McKelvey, 2019; Lassen et al., 2018). Kreativa näringar ses som en viktig komponent i den industriella utvecklingen, inte minst i mer utvecklade ekonomier (Potts, 2011). Tidigare forskning har framhållit att kulturella och kreativa näringar har andra drivkrafter för företagande och affärsutveckling än den traditionella förklaringen gällande monetärt värdeskapande. Snarare framhålls aspekter som kreativ utveckling och sociala aspekter som centralnoder för den entreprenöriella aktiviteten (Lassen et al., 2018). Kreativitet och kreativ kunskap framhålls också som viktiga aspekter i diskussionerna kring KIE, och tidigare forskning inom området har pekat på vikten av att öka förståelsen för hur just kulturella och kreativa näringar fungerar och vilka lärdomar vi kan dra från detta (Malerba & McKelvey, 2019). Genom att öka förståelsen för den kreativa kunskapens roll för framväxten av denna typ av kunskapsintensiva företag är det min övertygelse att vi också kan få nya infallsvinklar och sätt för att främja hållbar utveckling för dessa av industrier.