Könsskillnader i forskarkarriären: betydelsen av meritbedömning, självselektion och produktivitet
Kort beskrivning
Trots att jämställdheten på arbetsmarknaden har ökat avsevärt under de senaste åren kvarstår ihållande könsskillnader i lön och karriärutveckling. Avsaknad av detaljerade data om anställningsprocesser försvårar forskning om orsakerna bakom dessa könsskillnader. Det är till exempel svårt att på ett trovärdigt sätt separera effekten av diskriminering från könsskillnader i produktivitet eller preferenser. I detta projekt studerar vi könsfördelningen i tillsättningen av akademiska forskartjänster och analysera om eventuella könsskillnader kan förklaras av skillnader i meriter, utvärderingar och/eller ansökningsmönster.
Projektet bygger på ett nyinsamlat dataset över anställningar och befordringar inom den akademiska forskningen – en sektor som är känd för avsaknad av kvinnor på högre positioner. Våra data täcker rekryteringar och befordringar vid Sveriges 10 största universitet och är unikt i omfattning och detalj. Detta gör det möjligt att studera könsfördelningen i tillsättningen av akademiska forskartjänster, och analysera vad eventuella könsskillnader kan förklaras av. Vi undersöker även om kvinnor är mindre benägna att söka sig till mansdominerade arbetsplatser jämfört med arbetsplatser med en jämnare könsfördelning samt om det finns könsskillnader i vem som tillskrivs förtjänsten av samförfattade forskningsartiklar.
Forskningssektorn spelar en viktig roll i samhället. Om inte de bästa forskarna ansöker, anställs och befordras allokeras resurser suboptimalt och forskningen påverkas negativt. Våra resultat torde därför vara av intresse för universitet, beslutsfattare, forskningsfinansiärer, och andra aktörer intresserade av att garantera en meritokratisk tjänstetillsättning.
