Kost vid kroniska inflammatoriska sjukdomar
Kort beskrivning
Många patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar såsom ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) har kvarstående sjukdomsaktivitet trots läkemedelsbehandling. Därför är det inte ovanligt att den som drabbats av reumatism söker efter möjligheten att själva förbättra sin situation exempelvis genom kost och motion. Tyvärr är kunskapen om specifik kost för personer med reumatism mycket begränsad och därför hänvisas man till generella kostråd. Vi har genom ett flertal interventionsstudier undersökt vilken effekt kosten kan ha för denna patientgrupp.
Vår forskning syftar till att öka kunskapen om specifik kost för personer med reumatism.
Bakgrund
Många patienter med ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) har kvarstående sjukdomsaktivitet trots läkemedelsbehandling. Därför är det inte ovanligt att den som drabbats av reumatism söker efter möjligheten att själva förbättra sin situation exempelvis genom kost och motion. Tyvärr är kunskapen om specifik kost för personer med reumatism mycket begränsad och därför hänvisas patienterna till generella kostråd.
Syfte
Studierna inom projektet Kost vid kroniska inflammatoriska sjukdomar syftar till att öka kunskapen om specifik kost för personer med reumatism. Här nedan finns information om våra studier och i vilken fas studierna är.
PIRA – Postprandiell Inflammation vid Reumatoid Artrit
Huvudsyftet med PIRA (Postprandiell Inflammation vid Reumatoid Artrit) var att studera vad som händer i kroppen timmarna efter en måltid med olika livsmedels-sammansättning hos patienter med reumatoid artrit (RA).I studien har vi jämfört en måltid med rött kött (nöt- och fläskkött) mot en måltid med fet fisk (lax) samt en vegansk (sojafärs) måltid. Varje deltagare har ätit alla tre måltiderna som dagens första måltid, med en veckas mellanrum, och jämförs på så sätt mot sig själv i en så kallad cross over-design. I studien jämförde vi även reumatiker mot icke-reumatiker för att se om det finns en skillnad i hur dessa personer reagerar på en måltid med rött kött.
Studien genomfördes under två omgångar (pga Covid-19) under 2020 och 2021. Totalt 25 kvinnor med RA och 29 kvinnor utan RA ingick i studien.
Primärt utfall i studien var inflammationsmarkören IL-6, som ökar efter intag av en måltid, men det var ingen skillnad i ökningens storlek efter de tre olika måltiderna. Däremot var det en skillnad i hur blodlipiderna påverkades. Efter måltiden med fet fisk jämfört med både rött kött och sojaprotein ökade antalet partiklar av very low density lipoprotein (VLDL) och även innehållet av fetter i VLDL-4-partiklar.
Metaboliter i blodet mätt med Nuclear Magnetic Resonance (NMR) visade inte några skillnader i koncentrationer mellan kvinnor med eller utan RA. Däremot var en metabolit, fenylalanin, högre i både prov tagna vid fasta och efter måltid bland kvinnorna med RA. Orsaken till detta är okänd.
Från studien kommer vi vidare att studera om måltiderna har olika påverkan på vilka gener som uttrycks direkt efter en måltid, dvs vilka eventuella inflammatoriska eller hjärt-kärlrelaterade molekyler som påverkas.
ADIRA – Anti-inflammatory Diet In Rheumatoid Arthritis
Huvudsyftet med studien var att försöka minska sjukdomsaktiviteten hos patienter med RA med hjälp av en föreslagen anti-inflammatorisk kost, innehållande mycket frukt, grönsaker, fullkorn, fisk, probiotika och med en hälsosam fettkvalitet.
ADIRA-studien har, liksom MIRA-studien, en cross over-design, vilket innebär att varje individ har ätit både intervention och kontrollkost och därmed jämförs med sig själv. Studien genomfördes under 2017-2018. Totalt 50 patienter med RA randomiserades till att starta med antingen intervention eller kontrollkost under 10 veckor. Efter fyra månaders wash-out bytte de kost. Deltagarna fick mat motsvarande ca 50 % av sitt dagliga energibehov levererat hem via matkassar och uppmuntrades utöver detta att konsumera samma typ av livsmedel för övrigt. Patienterna fortsatte med sin aktuella läkemedelsbehandling under hela studien.
Primärt utfall i ADIRA var sjukdomsaktivitet mätt som Disease Activity Score 28 (DAS28). Sekundära utfall var inflammatoriska markörer, lipoproteinprofil och enkäter som fångar livskvalitet och hälsa. I huvudanalysen, en linjär mixad ANCOVA model av DAS28 för de 47 patienter som fullföljde minst en hel kostperiod, var det ingen signifikant skillnad mellan kosterna. Däremot minskade sjukdomsaktiviteten signifikant under perioden med anti-inflammatorisk kost, vilket den inte gjorde under perioden med kontrollkost. I analyser där de som fullföljde hela studien ingick var skillnaderna mellan kosterna signifikanta för DAS28. Bland deltagare som hade hög följsamhet och inte gjorde några läkemedelsförändringar var sänkan, samt inflammationsmarkörerna C-X-C motif ligand 1 (CXCL1), CXCL5, CXCL6 och tumor necrosis factor ligand superfamily member 14 (TNFSF14) lägre efter interventionskosten jämfört med kontroll.
Utöver dessa fynd har vi också kunnat visa att interventionskosten hade en positiv påverkan på blodlipider där triglycerider och HDL var förbättrade efter intervention jämfört med kontroll. Dessutom förbättrades profilen av triaglycerider, kolesterolestrar och fosfatidylkolin med flera. Däremot kunde vi inte visa någon signifikant effekt på hälsorelaterad livskvalitet i studien.
MIRA – Musslor-Inflammation-Reumatoid Artrit
Huvudsyftet med studien var att försöka minska sjukdomsaktiviteten hos patienter med reumatoid artrit (RA) genom ett tillägg av blåmusslor i kosten. Musslor är rika på många viktiga näringsämnen, som vitamin B12, antioxidanter och selen och innehåller även n-3 fettsyror. Musslor är dessutom ett miljövänligt alternativ till fisk. Musselextrakt från en nyzeeländsk/australiensisk mussla har traditionellt använts för att lindra reumatism, men effekterna är inte särskilt väl vetenskapligt dokumenterade. Några tidigare studier om huruvida blåmussla kan lindra reumatism finns inte.
MIRA-studien hade en cross-over design, vilket innebär att varje individ ätit både intervention (måltider med musslor)- och kontrollkost (måltider med kyckling/kött) och därmed jämförts med sig själva. Studien genomfördes under hösten 2015 och våren 2016 (23 individer fullföljde).
Deltagarna åt fem färdiga vegetariska rätter (producerade på Grön Ko, med micvac-metoden) per vecka med tillägg av antingen 75g musselkött (Mytilus edulis) eller 75 g färdiglagad kyckling/kött. Deltagarna randomiserades till att starta med den ena eller andra kosten. Måltiderna levererades hem till deltagarna med ett par veckors mellanrum av företaget mat.se/Coldcargo. Utöver studiemåltiderna åt deltagarna sin normala kost och under hela studien fortsatte de med sin aktuella läkemedelsbehandling. Vid provtagning (i start och slut av varje kostperiod) samlades urin och serum för olika analyser.
Huvudutfallet i studien var Disease Activity Score 28 (DAS28), vilket är ett sammanvägt mått baserat på antal ömma och svullna leder, patientens uppfattning om hälsan enligt visual analog scale (VAS) samt SR och CRP som ett mått på inflammation. Enkäter för livskvalitet och hälsa ingick också.
Resultaten från MIRA-studien visade att trots det relativt låga intaget av n-3 fettsyrorna EPA och DHA så ökade dessa i erytrocyterna och i plasmafosfolipider. DAS28 var inte signifikant skilt mellan grupperna, men för DAS28-CRP visade perioden med musslor ge ett lägre värde än för perioden med kontrollkost. Analyser av inflammationsrelaterade markörer kommer vidare att undersökas.
