Lärares professionella digitala kompetens

Bakgrund

Flera utbildningsreformer har nyligen beslutats om som har implikationer för det svenska skolsystemet. En sådan reform är den nationella digitaliseringsstrategin och den efterföljande, nyligen presenterade, nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet (#skolDigiplan) vilka medför flera konsekvenser på alla skolnivåer. En annan reform handlar om förskoleklassen som beslutats vara en obligatorisk skolform sedan 1 juli 2018, med ett förtydligande av innehållet som ställer krav på arbete med digitala verktyg.

För lärarprofessionen innebär dessa reformer utmaningar som oundvikligen ställer nya krav på digital kompetens för att stödja elevernas utveckling av de digitala förmågor och förhållningssätt som skrivs fram i läroplanerna. Samtidigt pågår en polemiserad debatt i svensk media där digitala teknologier antingen ses som ett hot mot barn och ungdomar, vanligtvis relaterat till oro gällande hälsa och välbefinnande, eller så ses digitala teknologier i ljuset av de möjligheter det innebär för barn och ungdomar att lära, kommunicera och skapa på nya och innovativa sätt. Hittills har dock konsekvenserna av de nya reformerna eller den stundtals hätska mediedebatten och de utmaningar det innebär för lärarnas arbete, inte beforskats i någon stor utsträckning.

I forskningsprojektet behandlas dessa utmaningar genom att ta utgångspunkt i ett behov för lärare att utveckla professionell digital kompetens (PDK). Med PDK avses både generiska och specifika pedagogiska kompetenser, vilket innebär lärares färdigheter och förmåga att välja, använda och anpassa digitala verktyg för att stötta elevers lärandeprocesser i relation till ett specifikt målformulerat ämnesinnehåll.

Syfte

Syftet med detta forskningsprojekt är att utveckla kunskap om vilka aspekter av PDK som lärare behöver för att kunna stödja elevernas utveckling av digitala kompetens. För att ringa in viktiga aspekter av lärares PDK använder vi en innovativ studiedesign med tre olika tillvägagångssätt.

Vi inleder med en systematisk forskningsöversikt av hur begreppet lärares PDK definieras i policy och forskning. Därefter genomför vi en enkätundersökning om teman relaterade till lärarnas förståelse av vilka aspekter som PDK bör innefatta. Enkäten distribueras till lärare i förskoleklasser i utvalda kommuner i Sverige. Slutligen situerar vi den sista delen av studien i förskoleklassen, där vi i samarbete med förskollärare utvecklar, designar och implementerar undervisningsaktiviteter som utgår från de reviderade läroplanerna och inkluderar digitala verktyg i förskoleklasser i två skolor. Dessa undervisningsaktiviteter videodokumenteras och videoklippen används sedan som underlag i efterföljande intervjuer, så kallade stimulated recall, som genomförs med lärarna för att undersöka deras förståelse av centrala aspekter som bör ingå i deras PDK.

Kontakt är etablerad med sju förskoleklasslärare och rektorer på två skolor där denna tredje del av studien planeras att genomföras. Projektet har av annan finansiär beviljats medel för genomförandet av en pilotstudie.

Samarbete mellan olika förskningsmiljöer

Projektet är ett samarbete mellan medverkande forskare från miljöerna Lärande och IT och Early Childhood Education på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, vid Göteborgs universitet. Vi har stor erfarenhet av forskning rörande IT-frågor samt kvalitets- och policyfrågor i relation till både lärares professionella utveckling och elevers institutionella lärande samt har tillgång till ett toppmodernt videolaboratorium som kommer användas i det analytiska arbetet.

Målsättning

Genom att kartlägga och utforska viktiga aspekter av lärares PDK är vår ambition att fördjupa kunskapen om specifika kompetensbehov som pekar på nya inriktningar för forskning med stor betydelse för digitaliseringen av skolans undervisning. En särskilt viktig målsättning med projektet är att bidra med en reflexiv diskussion där vi återkopplar resultaten dels till tidigare forskning, dels direkt till undervisningspraktiken. Det innebär att förutom redovisning av forskningsresultat via internationella vetenskapliga forskningspublikationer, presentation av pedagogiska konsekvenser som inslag vid lärarutbildningar, på lärarkonferenser, i fortbildningssammanhang samt i populärvetenskapliga publikationer.

Projektmedlemmar

Annika Lantz-Andersson, professor och projektledare
institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Mona Lundin, docent
institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Ewa Skantz Åberg, postdoktor
institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Pia Williams, professor
institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande