Lärdomar från fem kontrollerade studier av personcentrerad vård

I det här projektet kommer vi att sammanfatta lärdomar från kontrollerade kliniska studier där personcentrerad vård testats hos patientgrupper, och som alla genomförts av samma forskargrupp.

Följande studier kommer att ingå i analysen:

• I PCC-HF studien utvärderades personcentrerad vård i en äldre sjukhusvårdad patientgrupp med kronisk hjärtsvikt. Vårdtiden på sjukhus minskade med 30 %, ADL nivån bättre bevarad, osäkerhet om sjukdomen och behandlingen minskade och vårdprocessen var mindre kostsam i interventionsgruppen.
• I PAK-studien utvärderades implementering av personcentrerad vård efter sjukhusvistelse för akut kranskärlssyndrom med uppföljning i öppenvård och primärvård och visade sig resultera i en signifikant, 3 gånger högre chans till förbättrad tilltro till egen förmåga (self-efficacy) i kombination med återgång i arbete (eller tidigare aktivitetsnivå). Interventionen var också kostnadseffektiv för en subgrupp av populationen. Dessutom resulterade användningen av ett e-hälsoverktyg i kombination med ett personcentrerat arbetssätt i en fyra gånger högre chans till förbättrad tilltro till egen förmåga. Ytterligare analyser visade att interventionen hade störst effekt bland personer med lägre utbildning. 
• I C4-studien utvärderades personcentrerad vård via telefon, för personer med kronisk hjärtsvikt och/eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) efter att de sjukhusvårdats för försämring. Vi fann att under en sexmånadersperiod genomfördes endast i medeltal tre samtal och kontrollgruppens tilltro till egen förmåga försämrades medan interventionsgruppen behöll sin nivå av tilltro till egen förmåga, samt att interventionen visades vara kostnadseffektiv.
• I PROTECT-studien testades en personcentrerad digital plattform som tillägg till telefonsamtal hos personer med KOL och/eller hjärtsvikt, vilka rekryterades i primärvården. 70 % av den äldre gruppen patienter använde plattformen minst en gång och 20 % formulerade sin personliga hälsoplan själva efter samtal med vårdpersonal. Tilltron till den egna förmågan ökade i interventionsgruppen hos de som använde stödet fram till 3 månader men inte vid 6 månaders uppföljning.
• I PROMISE-studien testades personcentrerad vård via telefon och en personcentrerad digital plattform hos personer som var sjukskrivna för depression, ångest eller stress-relaterade psykiska sjukdomar (utmattningssyndrom, anpassningsstörning och akut stressreaktion). Interventionsdeltagarna hade i genomsnitt fyra telefonsamtal med personal och den mest använda funktionen på plattformen var självskattningsfunktionen som användes av drygt 70%. Effektanalyser visade ingen effekt på självrapporterad sjukskrivning men tilltron till egen förmåga ökade hos interventionsgruppen som helhet efter 3 månader, och även vid 6 månader för de som tillhörde per protokoll-populationen.

Syntesen kommer att kunna bidra till en ökad förståelse om hur en forskargrupp och den forskning de bedriver utvecklas och förändras över tid, ett arbete som skett och fortsatt sker tillsammans med patientrepresentanter. Sammanställningen kommer också ge en överblick av den omfattande produktion av forskningsresultat som projekten bidragit med.