LETStudio

I Studio 1 fokuseras frågor som rör kunskap i förändring med betoning på den teknologiska utvecklingen inom olika professionella domäner. Empiriska studier genomförs både inom universitetsbaserade professionsutbildningar och teknikintensiva yrkespraktiker.

Tre nyckelbegrepp utgör grunden för forskningsagendan: instruktion, interaktion och materialitet.

• Instruktion innebär ett analytiskt fokus på hur människor i yrkes- och utbildningspraktiker skapar en delad förståelse av handlingar och objekt; till exempel hur de utvecklar ömsesidiga kriterier för professionella bedömningar eller uppnår gemensam förståelse av ett ämnesinnehåll.
• Interaktion specificerar ett intresse för hur instruktioner och instruerade handlingar utförs i konkreta situationer. Genom att videofilma interaktion, blir det möjligt att fånga och analysera detaljerade aspekter av hur människor hanterar problem som är kritiska för deras yrkesutövning.
• Materialitet refererar till ett intresse för hur interaktion och förändring av kunskap är knutna till artefakter, och objekt i den materiella miljön, till exempel med nya digitala verktyg för diagnostisering av sjukdomar eller med metoder för att visualisera procedurer i tandläkarutbildningen. Kroppsliga aspekter av hur deltagarna hanterar dessa teknologier är också föremål för analys.

Forskningen i Studio 1 bygger på ett interdisciplinärt samarbete mellan samhällsvetenskap och andra discipliner, för närvarande inom arkitektur, radiologi, radiofysik, endodonti, hälsovetenskap och sjöfart och marin teknik. Studierna tar utgångspunkt i frågor som identifierats av de ingående professionella disciplinerna. Genomgående utgör videoinspelningar en gemensam bas för analytiska observationer. Studierna syftar till att producera resultat som är av relevans för både samhällsvetenskap och övriga deltagande discipliner. Ytterligare ett syfte är att bidra till utvecklingen av yrkespraktiker och design av professionsutbildningar.

Digital teknologi, media och internet används i ökande utsträckning i kommunikationen mellan experter och lekmän. Nya vetenskapliga rön och kontroverser kring vetenskaplig kunskap och dess användning görs också tillgängliga via medierna och skapar arenor för deltagande och diskussion av vad som utgör kunskap och expertis.

Detta är dock inte något som tar sin början med utvecklingen av digitala informationsteknologier. Under olika tider har arenor för möten och utveckling av kunskap mellan experter och lekmän skapats. Studio 2 fokuserar både samtida och historiska fall av hur teknologier intervenerar i, förändrar och expanderar relationerna mellan experter och lekmän, och vad detta implicerar i termer av lärande och deltagande i kunskapsbildning för båda parter. Hur förändras och förhandlas erfarenheter, kunskaper, deltagande och ansvar i kommunikationen mellan parterna? Dessa frågor gäller också hur deltagande i högre utbildning motiverats över tid. Hur har betydelser och mening förskjutits och vilka innebörder av lärande har varit mest framträdande under olika tider?

För uppväxande generationer innebär det globaliserade samhällets medieekologi en omfattande tillgång till miljöer för lärande, socialisation och identitetsformering. Familj, fritid, skola och medieaktiviteter ger unga medborgare rika möjligheter att engagera sig i aktuella frågor kring natur, samhälle, kultur och globala utmaningar. Man lever från tidiga år i en informationstät och kunskapsrik värld och lär genom att använda digitala resurser och teknologier för dokumentation, kommunikation och för att argumentera med kamrater och vuxna. Digitaliseringen och tillgången till information förändrar villkoren för skola och utbildning och kommer också att ändra vår syn på lärande och kunskap.

LETStudio 3 fokuserar på att belysa konsekvenserna av dessa pågående förändringar. Inom ramen för studion bedrivs för närvarande ett antal projekt som tar sin utgångspunkt i ett de olika mediekologier som är aktuella för unga människor i dag, såväl inom det traditionella skolsystemet som i mer informella lärmiljöer.

• Att studera virtuella miljöer och sociala medier väcker en rad analytiska och metodologiska frågor som dels rör hur man kan förstå tekniken, dels hur man kan studera dem. Några sådana frågor är:
• Hur kan vi studera den virtuella miljön och vad som händer där utan att förlora vad som händer lokalt? Den sociala aktiviteten sker digitalt, men är också en lokalt situerad praktik.
• I vilken utsträckning måste man lära sig ett medium eller plattform innan man kan använda den för att kommunicera? Vilka hinder måste övervinnas för att kunna använda ett nytt medium eller en ny plattform?
• Vilka är konsekvenserna av att föra in ett fritidsmedium i en formell skolkontext?
• För olika verktyg gäller olika regler som får konsekvenser för dess användning i olika miljöer. Vad kännetecknar olika digitala miljöer i olika institutionella och kulturella sammanhang?
• Vilka spår av användning av digitala verktyg går att urskilja i efterföljande samtal mellan användare?

Dessa frågeställningar har undersökts i en rad forskningsprojekt i Studio 3. Vår forskning omfattar användningen av sociala medier som Facebook, Instagram och YouTube, samt lärplattformar som Einztein och Carbon Footprint Calculator.