MEH – Making Enlightenment Happen. Göteborgskvinnor i svensk 1700-talsoffentlighet

Att göra upplysning

Projektet Att göra upplysning. Göteborgskvinnor i svensk 1700-talsoffentlighet (Making Enlightenment Happen. Gothenburg Women in 18th-century Swedish Public Life, MEH) syftar till att undersöka kvinnors intellektuella bidrag under upplysningen. I fokus står kvinnors mångfaldiga aktiviteter i göteborgsoffentligheten under åren 1759–1785. Konkret är syftet med projektet:

1. Att kartlägga kvinnors aktiviteter som bok- och tidningstryckare, redaktörer, författare, skribenter och ledamöter inom lärda sällskap
2. Att utforska det transkulturella utbytet av upplysningsidéer mellan Göteborg och den europeiska och atlantiska världen i de forum där kvinnor var verksamma.
3. Att analysera hur en kvinnlig röst etableras, förhandlas och utmanas i olika genrer, medier och retoriska rum.

Att göra upplysning knyter an till ett aktivt och produktivt internationellt forskningsfält där kvinnors roller och betydelse under upplysningen behandlas. Med projektet vill vi  bidra till fältet genom att förflytta fokus från Europas centralorter och gripa oss an de sätt på vilka kvinnor gör upplysning i en skandinavisk provinsstad. Projektet gör även ett ingrepp i forskning om svensk upplysning. Flertalet tidigare studier har tillägnats regionen Stockholm/Uppsala och betonat betydelsen av ett mindre antal manliga aktörer med tydlig fransk orientering. I projektet kastar vi om spelplanen och undersöker en mångfacetterad historia. Studien utgår från Göteborg och undersöker den lokala platsens unika drag. Under en period av intensivt litterärt och intellektuellt utbyte samverkade en heterogen och löst sammankopplad grupp författare, översättare, journalister, tidningsredaktörer och tryckare. Projektgruppen kommer att kartlägga de kvinnor som hade centrala roller i denna grupp och analysera deras intellektuella aktiviteter och produktion. Men vi tar också fasta på de globala perspektiv som ryms i lokaliteten. Kvinnornas produktion kommer att analyseras i förhållande till det intensiva internationella utbytet av varor, böcker och idéer som präglade hamnstaden. I detta sammanhang agerade kvinnor som förmedlare av och upphovsmän till upplysningsdiskurser – bland annat Anna Rosén, Hedvig Sirenia och Anna Maria Lenngren. Genom att analysera hamnstaden som en plats för flöden av idéer och interaktioner, kommer projektet att etablera en metod för forskning om det svenska 1700-talets tryckkultur som avviker från ett traditionellt fokus på nationell och individuell historia.

Noder

Tre noder i Göteborgs intellektuella landskap har utkristalliserats som särskilt betydelsefulla för projektets genomförande. Noderna är också knutna till olika materialtyper: 1) Pressen och då särskilt Hwad Nytt? Hwad Nytt?. Tidningen riktade sig till en generell publik med Anna Hammar Rosén som utgivare under ett flertal år. I Hwad Nytt? Hwad Nytt? publicerades tidigt utrikesnyheter, och den kännetecknas även av ett vittert innehåll. Utöver Lenngrens dikter publicerades också litterära alster av andra kvinnor i tidningen. 2) Tryckerier där Hwad Nytt? Hwad Nytt? trycktes, nämligen Stakbergs tryckeri (senare Wahlström) och Smitts tryckeri. Vid Stakbergs tryckeri gavs även en roman av Eliza Haywood, författare, skådespelerska och publicist, ut i svensk översättning. Gemensamt för tryckerierna är att kvinnor hade centrala roller, men det saknas studier som behandlar deras professionella verksamheter. 3) Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhets-Samhälle och dess föregångare Witterhets Klubb. Tidigare forskning har anmärkt på att kvinnor under en period var ovanligt aktiva i den göteborgska vitterheten. 1778 försvårades dessa aktiviteter. Då Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhets-Samhälle fick kunglig status kunde kvinnor inte längre väljas in som medlemmar. Tidigare material från detta samhälle och från vitterhetsklubben utgör en tredje materialkategori av intresse.

Delstudier

Projektet består av fyra delstudier. Den första Mapping the Intellectual Life of Gothenburg Women svarar mot projektets första syfte. Genom arkivarbete och kvantitativa studier av ovan nämnda källor kommer vi i möjligaste mån att kartlägga och analysera hur kvinnor deltog i det offentliga, intellektuella livet, upprätta kopplingar mellan dem och klargöra vad deras produktion bestod av. Det finns en rad osäkerheter om vem som gjorde vad, hur och när. Detta är den första kartläggningen av göteborgska kvinnors redaktionella och litterära arbete under 1700-talet. Förhoppningsvis kan projektet generera data som också kan användas i vidare forskning.

De tre följande studierna är kvalitativa och svarar mot projektets andra och tredje syfte. Under rubrikerna Travelling Imaginaries: News and Anecdotes in 18th-Century Gothenburg, Supply and Demand: Books and Ideas Passing Through 18th-Century Gothenburg och Women of Wit: Establishing a Female Voice in 18th-Century Gothenburg, studerar vi tre framträdande teman i forskning om upplysning: nyhetsrapportering och politiska föreställningar om och från olika delar av världen, bokhandel och mottagande av upplysningstänkande, samt etablerandet av en kvinnlig röst i 1700-talets svenska offentlighet.

Deltagare:

Maria Johansen, Matilda Amundsen Bergström, Cecilia Rosengren