Maria Johansen
Universitetslektor
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religionOm Maria Johansen
Mina huvudsakliga forskningsintressen rör filosofihistoria och då särskilt politisk filosofi i relation till historia. Kronologiskt är det framförallt tidigmodern och samtida idéhistoria som intresserar mig. 2004 disputerade jag i idé- och lärdomshistoria på avhandlingen Offentlig skrift om det hemliga. Raison d'état, SOU och varulven (Glänta, 2005). Avhandlingen tar sin början i 1500-talet. Med fokus på olika former av makt och relationer mellan offentligt och hemligt, synligt och fördolt, tar jag historien till hjälp för att analysera samtida offentliga utredningar rörande de svenska underrättelse- säkerhetstjänsterna till stora delar hemliga verksamheter. I min senare forskning har jag behandlat aspekter av identifieringens idéhistoria. Här har jag bland annat intresserat mig för identifieringars dubbla funktion – som redskap i övervakningssystem och ett sätt att kategorisera och särskilja människor, och därigenom samtidigt centrala för att erkännas som en människa och ett rättighetssubjekt – och för de förskjutningar som sker i synen på kroppen och begrepp som kroppslig integritet i och med utvecklingen av nya identifierings- och lagringstekniker. För att kunna ta ett brett grepp om temat har jag arbetat med historiskt och samtida juridiskt material, filosofisk litteratur och fiktiva representationer av identitet. Under senare år har jag fördjupat mitt intresse för tidigmodern idéhistoria genom att studera hur makt, genus och begär gestaltas i texter av kvinnliga författare, så som 1700-talsromanen Fantomina av Eliza Haywood. Jag har även publicerat artiklar om mänskliga rättigheter och Hannah Arendts filosofi. Läsåret 2008-2009 tillbringade jag som gästforskare vid University of California Berkeley.
Mina undervisnings- och handledningserfarenheter sträcker sig från grund- till doktorandnivå. Undervisningen omfattar allmän idéhistoria från antiken till våra dagar – inom campus- och nätkurser – om än framför allt filosofihistoria, politisk idéhistoria, människorättens idéhistoria och teoretiska perspektiv. På ett flertal kurser diskuterar jag historiografiska frågor tillsammans med studenterna i direkt relation till de ämnen som behandlas. En inte ringa del av mina undervisningsuppdrag har utspelat sig inom tvärvetenskapliga och fakultetsöverskridande samarbeten.
Sedan hösten 2018 är jag programkoordinator för masterprogrammet Kritiska studier. Jag har varit studierektor för idé- och lärdomshistoria (hösten 2016-2019) och dessförinnan biträdande studierektor för de fakultetsöverskridande programmen vid Centrum för europastudier. Jag medverkade som doktorand vid initieringen av ett tvärvetenskapligt centrum för studiet av mänskliga rättigheter (numer förlagt till Institutionen för globala studier, GU), och ingick under ett flertal år i dess vetenskapliga råd. Utöver samverkan mellan olika institutioner och fakulteter inom universitetet har jag regelbundet medverkat i andra offentliga arrangemang. Jag ingår i redaktionsrådet för LIR.journal och har redaktionella erfarenheter sedan min tid i redaktionen för tidskriften Res Publica. Tillsammans med Mats Rosengren och Ola Sigurdson har jag redigerat skriftserien logos/pathos för Glänta produktion.