Metoder för digital diagnostisering av hotade kulturarv (MeDDHoK)
Kort beskrivning
Klimatförändringarna utgör en utmaning för kulturmiljövården som kräver samarbete och mångvetenskapliga angreppssätt där fler discipliner inkluderas. Detta utgör ett problem i de fall där de hotade monumenten och miljöerna är avlägsna och svårtillgängliga; upprepade resor medför en kostsam miljöpåverkan och krävande expeditioner riskerar exkludera experter vars kompetens behövs. Med utgångspunkt i den dokumentation som utfördes under expeditionen CHAQ2020 ska projektet därför undersöka hur experter inom olika discipliner kan besöka och diagnostisera en plats digitalt och hur lärdomar från detta kan appliceras på dokumentation och analys av andra känsliga eller svåråtkomliga miljöer.
Bakgrund
Klimatförändringarna påverkan på kulturmiljöer och monument utgör en unik utmaning som kräver ett holistiskt angreppssätt för att täcka in alla olika faktorer. Ett exempel är de fyra kulturmiljöerna på Snow Hillön, Hoppets vik, Seymourön och Pauletön i Antarktis, vilka är listade som historiska platser och monument. Dessa lämningar från den svenska sydpolsexpeditionen är beståndsdelar i olika historiska berättelser och utgör ett kulturarv för många nationer, och är akut hotade av effekterna av klimatförändringar som tar sig uttryck i permafrostens tinande, smältvattenerosion, ökad nederbörd och en höjd havsnivå. Den omfattande dokumentation och tillståndsbedömning enligt CEN standard som utfördes under expeditionen CHAQ2020 utgör en kunskapsbas för beslut om framtida åtgärder och en fallstudie för hur digitala metoder kan brukas för att inkludera fler discipliner.
Syfte
Syftet med projektet är att möte den utmaning som klimatförändringarna innebär genom att 1) utarbeta, testa och dokumentera analytiska metoder och verktyg som kan appliceras på olika kategorier av digital dokumentation så att den blir tillgänglig och relevant för vetenskapliga angreppssätt från olika discipliner för diagnostisering relaterade till effekterna av klimatförändringar, samt att 2) arbeta fram en kravspecifikation för dokumentation av hotade och svårtillgängliga miljöer som inkluderar behov från humanistiska, tekniska och naturvetenskapliga expertisområden (kulturvård, glaciologi, geologi, statik) för att tillåta ett holistiskt angreppssätt. Projektet syftar således till sammanföra delar av de behov olika discipliner har till ett gemensamt paket av dokumentations och diagnostisering särskilt anpassade för digitala metoder.
Mål
Projektet har tre mål: 1) Utifrån den digitala dokumentation som utfördes under CHAQ2020 och från domänspecifika behov erbjuda en utvärdering av metoder som ger forskare från olika discipliner (kulturvård, geologi, glaciologi och statik) möjlighet att forska på ett digitalt material. Detta innefattar att konstruera stationer med specifika syften där dokumentationen kan utforskas som förflyttar forskaren till platsen, och storskaliga och högupplösta skärmar för att tillgodogöra sig materialet. 2) Utforma ett ledsagande dokument för digital dokumentationen som öppnar upp för så många ingångar som möjligt vad gäller diagnostisering och forskning inom flera discipliner. 3) Från den digitala dokumentationen skapa ett utställningsmaterial om a) lämningarna, b) hur klimatförändringen påverkar det antarktiska kulturarvet, och c) möjligheterna med digital dokumentation.
Projektdeltagare
Jonathan Westin
Gunnar Almevik