New Ways – psykisk hälsa i arbetslivet

Chefer är nyckelpersoner som har möjlighet att komma in i ett tidigt skede av psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Vi är intresserade av vilket handlingsutrymme chefer har för att stödja medarbetare och förebygga sjukskrivning. Projektet vänder sig till chefer i offentlig sektor. Vi ska undersöka vilken betydelse arbetets kontext, till exempel organisatoriska resurser eller arbetsplatsens psykosociala klimat, har för chefers handlingsutrymme. Vi undersöker dessa frågor genom en enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Enkätstudien går ut till drygt 3000 chefer under våren 2024. I den kvalitativa studien ska vi utforska hur organisatoriska eller andra kontextuella faktorer befrämjar eller försvårar för chefer att stödja dessa medarbetare, datainsamling kommer att ske hösten 2024 och våren 2025.   

Forskare: Monica Bertilsson

Samarbetspartners:

• Linda Corin, PhD, utvecklingsledare, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen
• Lisa Björk, docent, utvecklingsledare, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen
• Jenny Hultqvist, docent, Göteborgs Universitet
• Carin Staland-Nyman, lektor, Högskolan i Halmstad
• Stephen Stansfeld, professor, Queen Mary University of London, Wolfson Institute of Preventive Medicine, England.
• Christian Ståhl, professor, Linköpings universitet
• Ellinor Tengelin, lektor, Mittuniversitet

Projektets storlek: 4 964 000 SEK
Projekttid: 231201-261130
Finansiär: FORTE -Försäkringskassan

Chefers kunskap om depression och ångest och hur de gör när de stödjer medarbetare med nedsatt arbetsförmåga på grund av dessa besvär, det är en saknad pusselbit när det gäller att förstå psykiska besvär på arbetsplatsen. Projekt undersöker chefers attityder, kunnande, åtgärder och strategier när det gäller att stödja medarbetare med depressions- och ångestbesvär. Frågor om detta skickades i en webb enkät till 5556 chefer hösten 2017. Flera är publicerade och ytterligare några kommer att skickas in för publicering. I en kvalitativ studie med åtta fokusgrupper våren 2019, intervjuades sedan chefer om deras erfarenhetsbaserade förståelse av hur arbetsförmågan påverkas hos medarbetare med depression och ångest. De fick också diskutera hur de praktiskt gör när de stöttar dessa medarbetare. Första manuset är publicerat. Projektet avslutades 2020, men fler manus kommer att skickas för publicering.

Finansiär:
AFA försäkring Dnr: 150378

Rapporten "Chefens perspektiv – en saknad pusselbit"
Svensk rapport som beskriver bakgrund, metod och deskriptiva data från webbenkäten.

Forskare:

• Monica Bertilsson, projektledare
• Agneta Blomberg
• Gunnel Hensing

Chefer är nyckelpersoner när det gäller medarbetare med nedsatt arbetsförmåga på grund av vanlig psykisk sjukdom som depression och ångest. De har möjlighet att komma in i ett tidigt skede av psykisk ohälsa och kan bidra till att sjukskrivning kanske kan undvikas. I detta projekt är vi intresserade av vilket handlingsutrymme chefer har för att stödja dessa medarbetare. Projektet fokuserar på chefer i privat sektor och vi ska undersöka vilken betydelse arbetets kontext, till exempel organisatoriska resurser eller företagets/arbetsplatsens psykosociala klimat, har för chefers handlingsutrymme. Vi undersöker dessa frågor genom en enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Enkätstudien gick ut till 4400 chefer under hösten 2021, med en svarsfrekvens om cirka 60-65%. Analyser pågår. I den kvalitativa studien ska vi utforska hur organisatoriska eller andra kontextuella faktorer har befrämjat eller försvårat för chefer att stödja dessa medarbetare, datainsamling pågår under våren 2022.  

Forskare:

• Monica Bertilsson, forskare och lektor, Göteborgs universitet
• Gunnel Hensing, professor, Göteborgs universitet
• Agneta Blomberg, biträdande forskare, Göteborgs universitet

Samarbetspartners:

• Linda Corin, PhD, utvecklingsledare, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen
• Lisa Björk, PhD, utvecklingsledare, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen
• Carin Staland-Nyman, lektor, Högskolan i Halmstad
• Stephen Stansfeld, professor, Queen Mary University of London, Wolfson Institute of Preventive Medicine, England.
• Christian Ståhl, professor, Linköpings universitet
• Angeligue de Rijk, professor, Maastricht University, Maastricht, Nederländerna
• Ellinor Tengelin, lektor, Högskolan Väst

Finansiär:
AFA försäkring (Dnr190130)

Vilka förutsättningar har chefer i privat sektor när det gäller att stödja medarbetare med utmattning, ångest eller depression? Det är en fråga vi undersöker i projektet "Chefer som agerar". I projektet ingår den här kvalitativa intervjustudien.

Vilka förutsättningar har chefer i privat sektor att hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

Arbetsförmåga är centralt både vid sjukskrivning och återgång i arbete. I detta projekt ska vi undersöka chefers uppfattning av arbetsförmåga hos medarbetare med vanliga psykiska sjukdomar som depression och ångest. Projektet baseras på enkätdata bland chefer från 2017 (n=3358, svarsfrekvens 71%). Här har vi drygt 1800 chefers uppfattning om arbetsförmåga hos minst 2 700 medarbetare, som enligt de deltagande cheferna haft depressions- eller ångestsjukdom. Vi kommer att göra deskriptiva och jämförande analyser mellan olika grupper av chefer för att se om det finns skillnader i uppfattning av arbetsförmåga. Resultaten kan användas för att underlätta samarbete och kommunikation i rehabiliteringsprocessen mellan involverade parter, samt underlätta förståelsen för att arbetsförmågan kan främjas på arbetsplatsen trots besvär eller sjukdom.

Dnr FK 2021/011187

Kontaktperson:
Monica Bertilsson

Samarbetspartners:

• Jenny Hultqvist, universitetslektor, Göteborgs universitet
• Lisa Björk, PhD, utvecklingsledare, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen
• Gunnel Hensing, professor, Göteborgs universitet

Finansiär: 
Försäkringskassan

Detta doktorandprojekt fokuserar på att utvärdera effekterna av interventioner i primärvården riktade mot att identifiera och behandla vanliga psykiska sjukdomar. Projektet består av två delar.

Den första delen är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) i primärvård med syfte att utvärdera användningen av ett screeningverktyg (Work Stress Questionnaire 'WSQ'). Screeningverktyget WSQ är utvecklat för att tidigt identifiera personer med arbetsrelaterad stress. Delstudie 1 syftar till att utröna ifall läkares användning av WSQ i primärvård påverkar vidare vårdkontakt hos studiedeltagarna och  om det är någon skillnad i sjukvårdsbehandling mellan de studiedeltagare som fått intervention jämfört med kontroll.

I projektets andra del utvärderas implementeringen av vårdsamordnare i primärvård, en funktion med ansvar för stöd och regelbunden kontakt med patienter diagnosticerade med vanlig psykisk sjukdom. Syftet med denna del av projektet är att utvärdera om vårdcentraler med vårdsamordnare  har en mer ändamålsenlig läkemedelsbehandling och fler avslutade psykoterapibehandlingar (delstudie 2),  samt kortare nettosjukskrivningstid (delstudie 3)  jämfört med vårdcentraler utan tillgång till en vårdsamordnare.

Forskare:

• Cecilia Björkelund
• Tove Hedenrud
• Gunnel Hensing
• Kristina Holmgren
• Christine Sandheimer, projektledare
   

MentALLY-projektet syftar till att skapa en tillgänglig vård för psykisk ohälsa där patienter behandlas av rätt instans av personal med goda förutsättningar för att bedriva behandling med patientdelaktighet. Projektet vill utveckla ett ramverk för europeiska länder och aktörer utifrån kunskap från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och den allmänna debatten kring hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa.

Projektet har tre övergripande syften. Det första fokuserar på att samla in data relaterade till ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, patienters perspektiv och den allmänna debatten om psykisk hälsa. Det andra syftet är att utveckla ett ramverk som är tillämpligt för att uppnå tillräcklig tillgång till korrekt vård när det gäller diagnos och behandling och det tredje syftet är att tillgängliggöra verktyg och metoder som kan öka effektiviteten och optimera psykoterapeutiska behandlingar. Projektet riktar sig till yrkesverksamma som arbetar inom primärvård och specialiserad vård vid psykisk ohälsa, f.d. patienter och möjliga patienter som söker vård, deras sociala nätverk, allmänheten, akademiker, beslutsfattare och journalister.

MentALLY-projektet

Forskare:

• Malin Axelsson
• Gunnel Hensing, projektledare
• Viktor Schønning
• Simon Øverland

Syftet med det här projektet var att utveckla och testa en metod för förbättrad kommunikation mellan läkare, patient och patientens chef om psykisk ohälsa och arbete. Baserat på ny forskning om arbetsförmåga vid psykisk ohälsa utvecklades Resurslappen – ett formulär som handlar om patientens arbetssituation, hur den nedsatta hälsan påverkar förmågan att arbeta och vilka anpassningar som kan göras på arbetsplatsen. Med hjälp av Resurslappen diskuterar patienten sin situation med sin läkare och sedan med sin chef. En viktig utgångspunkt i projektet var att stärka patientens delaktighet i sjukskrivningsprocessen. Resurslappen användes under en period i vanlig klinisk verksamhet i primärvården och utvärderades därefter kvalitativt och kvantitativt för att svara på hur deltagarna uppfattade Resurslappen, om metoden var genomförbar och om den hade någon effekt på patienternas sjukfrånvaro. Projektet avslutades maj 2022.

Resurslappen och mer information om dess användning finns här

Forskare:
Annika Jakobsson
Lena Nordeman
Paula Nordling, projektledare
Ingmarie Skoglund
Stephen Stansfeld
Simon Øverland

Mer information

• The Capacity Note: a communication facilitator in the sick leave process of patients with common mental disorders – a qualitative study of user perceptions
• Avhandling: Physicians' practices in sickness certification for common mental disorders - assessment of work capacity and communication with the patient's workplace
• Factors associated with general practitioners' contacts with sick-listed patients' employers: A Swedish nationwide questionnaire study

• Assessing work capacity - reviewing the what and how of physicians' clinical practice.

Detta projekt undersöker om bättre arbetsrelaterad hälsa och arbetsnöjdhet kan uppnås genom ett annat arbetssätt än det som används idag. Personcentrerad vård (PCV) är ett arbetssätt där det finns ett partnerskap mellan patient/närstående och hälso- och sjukvårdspersonalen. Syftet med projektet är att utvärdera om personcentrerad vård påverkar arbetshälsan bland hälso- och sjukvårdpersonal som arbetar på en sjukhusavdelning. Detta projekt kommer att ge ytterligare kunskap om hur förändrat arbetssätt inom hälso- och sjukvården påverkar arbetsrelaterad hälsa, sjukfrånvaro och om det finns en avsikt att avsluta sin anställning. Projektet kommer att undersöka effekten av PCV på två sätt. Den första delen innehåller ett frågeformulär som ges till vårdpersonal vid tre tillfällen (baslinje, 6 månaders och 12 månaders uppföljning). I den andra delen kommer vi att undersöka sjukfrånvaro och omsättningsnivåer och jämföra mot andra sjukhus i Västra Götaland, analysera dessa data över tid och jämföra mot vårdavdelningar som inte har implementerat PCV. Förväntningarna är att implementeringen av PCV i vårdavdelningen kommer att leda till högre arbetsnöjdhet, mindre samvetsstress och en jämnare arbetsbelastning. Sammantaget kan personalens förbättrade arbetsrelaterade hälsa förväntas minska sjukfrånvaro och personalomsättning.

Forskare:

• Monica Bertilsson
• Inger Ekman
• Andreas Fors
• Gunnel Hensing
• Cornelia van Diepen, projektledare

En kunskapslucka som lyfts fram i flera vetenskapliga översikter är varför vissa personer med depression och ångest kan fortsätta att arbeta medan andra med liknande arbeten och samma svårighetsgrad i depression och ångest hamnar i sjukskrivning. I projektet C2WI utvecklas ett index (Capacity to Work Index) för att undersöka just detta. Indexet baseras på tidigare kvalitativa studier om vad arbetsförmåga är, studier som utförts inom New Ways forskargrupp. Projektet kommer att använda indexet i en större enkätundersökning som distribueras till ett större urval av anställda inom regioner, kommuner och privata företag i Sverige för att få mer kunskap om arbetsförmåga bland individer med depression och ångest i ett befolkningsperspektiv.

Arbetsdeltagande och psykisk hälsa i arbetslivet – ADAPT projektet

Forskare:

• Monica Bertilsson
• Agneta Blomberg
• Gunnel Hensing, projektledare
• Carin Staland Nyman
• Christian Ståhl

Många män med vanlig psykisk ohälsa som depression och ångestsjukdomar söker inte vård. I detta doktorandprojekt vill vi undersöka varför det är så. Studierna baseras på enkätdata från olika slumpmässiga urval av befolkningen i Sverige. Barriärer till vård kan uppkomma på flera steg: man upplever ej behov av vård trots symtom, söker ej vård, och tycker inte att vården är tillräcklig när man söker. Första studien undersöker om sannolikheten att möta barriärer på dessa steg skiljer sig åt beroende på kön, utbildning och födelseland. Andra studien undersöker om de män som mött barriärer på dessa steg mår sämre än dem som inte gjort det. Tredje och fjärde studien undersöker mäns attityder till sjukskrivning för depression, och om hälsolitteracitet är kopplat till mäns lägre vårdsökande.

Forskare:

• Bo Burström
• Gunnel Hensing
• Jesper Löve
• Sara Blom, projektledare

Work Instability Scale - Common Mental Disorders (WIS-CMD) är ett forskningsprojekt där syftet är att utveckla ett instrument som kan användas i kliniska miljöer och på arbetsplatser för att tidigt upptäcka tecken på sviktande arbetsförmåga hos anställda som fortfarande är i arbete men med depression och ångest.

Forskare:

• Monica Bertilsson
• Louise Danielsson, projektledare
• Gunnel Hensing
• Kristina Holmgren

Levnadsvanor, stress och psykisk hälsa

Levnadsvanor, stress och psykisk hälsa

TIDAS – Hälsa, sjukfrånvaro och återgång i arbete